Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskap var man således i fullständig kontakt, och överallt i Sverige
hade man skaffat sig korrespondenter, vilkas brev upplästes och
blevo föremål för lärda meningsbyten. Stundom göra dessa dock
ännu intryck av 1600-talets vetenskapliga fantasteri, såsom då Olof
Rudbeck kom med sina antikvariska vurmerier, t. ex. att lapparnas
förfäder voro de i öknen bortkomna israelitiska stammarna. Men
i regeln befinner man sig inom 1700-talets värld. Man röjer en för
oss nästan barnslig nyfikenhet, och det, som framför allt intresserar,
är vad man kallar »rön» d. v. s. iakttagelser av någon kuriositet
inom naturen. Men — och detta är i enlighet med den nya metod,
som nu arbetade sig fram — man inregistrerade icke såsom förut
detta rön såsom ett faktum, utan man ville pröva och undersöka.
Så t. ex. upplästes »herr mag. Solanders relation om ett
lappkvinnfolk och en lapp, som sägas vara förvända i sten, varom
prof. Celsius lovade vidare med honom korrespondera att få någon
säkrare visshet härom». Vid ett annat tillfälle föredrogs ett brev
från mag. Unge om vattnets stigande i Vättern — en fråga, för
vilken man hyste ett livligt intresse — »och därvid nämnde prof.
Roberg sin önskan, att någon curieux satte en med alnmått och
linjer utmätt påle, varav man nogare kunde döma, huru mycket
vatten då tillökades över det ordinära». Genom brev fick man en
pastor Tiselius att hålla en dagslängd på vattnets stigande och
rådde honom att söka ut en så brant klippa, att den stode lodrätt,
och att på denna rita upp en graderad linje, på vilken
vattenståndet kunde avläsas. Samma iakttagelser skulle vid Hjo göras av
en provincialmedicus, som även skulle observera allt annat, som
vid Vättern kunde vara märkvärdigt. Men lika mycket som för
kuriositeter var man intresserad av alla praktiska uppfinningar. De
annoteras alltid noggrant, ofta med ett försök till en vetenskaplig
förklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
