Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dylika frågor. Mot denna princip hade hattregeringen nu själv brutit.
Och det var farligt, ty tack vare Ärlig swensk blev det politiska
intresset onekligen livligare, regeringen kunde väl ännu förbjuda
alla tryckta motskrifter, men ej de handskrivna, och dylika spredos
nu i mängd bland allmänheten.
Riksdagstidningar.
Att — såsom förut — hålla riksdagens förhandlingar hemliga
gick icke längre, och hattarna nödgades därför utgiva en
riksdagstidning, på det att allmänheten icke av enskilde brevskrivare genom
förvridna uppgifter skulle förledas till falska föreställningar. Den
10 maj 1756 utkom det första numret av dessa Riksdags-tidningar
från Mommas tryckeri, och Gjörwell berättar, att när nr 17 (om
det misslyckade revolutionsförsöket) utkom, stodo »hela Munkbron
och gränderna kring Mommas hus fulla av folk, som trängde på»;
ensamt på detta nummer skall Momma hava förtjänat 1,000 plåtar.
Dock refererades ej diskussionerna såsom nu, och tidningen
innehöll knappt annat än ett registratur över inkomna och avgjorda
mål. Vid de följande riksdagarna utkommo också dylika
riksdagstidningar, och nu började man även att trycka memorialen.
»Sekretessen» hade således fått en betänklig bresch; och vi hava redan
sett, huru ropen på censurens avskaffande och på tryckfrihet blevo
allt starkare.
En fri swänsk.
Dessa idéer förfäktades redan öppet i den 1761 framträdande
veckotidningen En fri swänsk, som utkom med Oelreichs imprimatur
och som kanslikollegiet ej vågade indraga. Tidningen, vars redaktör
ej med säkerhet är känd, meddelar inga nyheter, utan innehåller
blott allmänna resonemang. Dessa voro närmast ett uttryck för
det av allahanda element bestående »patriotiska» parti, som nu
höll på att bilda sig mot det även av hattarna illa tålda rådet.
Författaren prisar ännu det sälla regeringssättet, enligt vilket »var
fri svensk anses för medlem i den lagstiftande makten, antingen
själv eller genom fullmäktig». Men redan i det tredje numret
kastar han sig in på tryckfrihetsfrågan. Med bokpressens frihet —
skriver han — förstås en fullkomligt oinskränkt frihet för var man
att kungöra sina tankar över vad ämne och på vad sätt, som ej
är förbjudet i landets lag, utan att behöva något privilegium. Denna
frihet existerar ej i de länder, där ingen får av trycket utgiva sina
tankar i något ämne, innan de först undergått censur. Då censor
dependerar av regeringens medlemmar, kan det hända, att han icke
tillåter något tryckas, som är honom eller dem misshagligt, hur
gott och nyttigt det än må vara. Därför skatta engelsmännen detta
ämbetes avskaffande som den största vinning, som deras frihet
någonsin gjort. Om religionen undantages, bör man därför äga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0102.html
