- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
80

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varav bliver en tygellöshet, som vanhedrar nationen och skadar den
borgerliga friheten», och som exempel anför han några hattskrifter.
Nu avbryter Adrian: »Det är ej min sak att varken försvara eller
lasta någondera. Jag tycker dock, att de hava såväl sin goda som
onda sida. Men min käre vän, efter du vill draga fram exempel,
varför nämner du icke jämväl dessa: Lika brott, lika straff,
Urskilgning och anmärkningar af M. Z. samfund, och framför alla:
Wederbörandes trogna och alltid skällande Mobbius eller den i Fru
Tobaksspinnerskan Rullbergs sköte så ömt uppfostrade och vid sin Gamaliels,
Herr Jacob i Särnas fötter troligen underviste Philolalus parrhesiastes?».
Efter — svarar Roloff — »jag ej finner dem så anstötliga som de
förra». Publicola anmärker då med rätta, att orsaken torde vara
»herrarnes olika tänkesätt, varföre ock här lär träffa in, vad jag
förut sade om partiernas olika tankar i avseende på tryckfriheten
och dess gränser». Då man mot honom påpekar de många skrifter,
i vilka hederligt folk smutskastades, och frågar, huru detta skall
rättas, svarar han: »På lika sätt, som i den händelse det hade skett
muntligen. När den ena privata personen förolämpar den andra,
så är det ju aldrig någon causa publica. Därföre äro domstolar att
tillgå, hos vilka den, som tror sig vara förnär skett, kan söka sin
rätt dageligen, och det är ju i detta mål så mycket lättare, som
den kärande behöver inga andra vittnen till att bevisa sitt klagomål
än själva det tryckta papperet.»

Kryger var tydligen ej ensam om sin optimism, och av hans tidning
framgår, att man, trots skandalpressens alla utsvävningar, likväl fått
blicken öppnad för tryckfrihetens nödvändighet för ett folk, som vill
anses fritt. Att hava skapat en dylik övertygelse är en bland
frihetstidens viktigaste andliga erövringar, och då frihetstidens digra
skuldregister framdrages, bör man ej glömma denna tillgång.

*     *
*


Olika tidskrifter.



Från tidningarna vända vi oss till tidskrifterna eller rättare till
de mera sällan utkommande periodiska skrifter, som behandla
naturvetenskapliga, ekonomiska, historiska och litterära ämnen. Även
inom denna grupp kan man iakttaga en utvecklingslinje. Man börjar
med den lärda tidskriften, i viss mån ett arv från 1600-talet. Men
denna blir allt mer och mer populariserande samt formar sig till
ett uttryck för 1700-talets utilism. Sedan följer den moraliska
veckoskriften, som tillhör 1730-talet. Därefter, under de följande
decennierna, uppträder ännu en ny typ, mera humanistisk och litterär än
de föregående, och genom denna förmedlas övergången till den
gustavianska tiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free