Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den lärda tidskriften var, som sagt, ett barn av 1600-talet. De
äldsta dylika voro Journal des savants, som från 1665 utgavs i Paris,
och den samtidiga Philosophical transactions i London. Sedan
tillkommo andra franska såsom Journal de Trévoux (från 1701) samt
Bayles Nouvelles de la république des lettres (1684—1687). Den
största betydelsen för Sverige fingo dock de tyska tidskrifterna, av
vilka den i Leipzig från 1682 utgivna Acta eruditorum var den
äldsta; andra voro Nova litteraria maris balthici et septentrionis
(1698—1708) och Hamburgische Berichten von gelehrten Sachen
(1732—1757). Syftet med dessa var detsamma som för akademierna: att
göra de lärde underkunniga om andra forskares arbeten och
framkalla en samverkan inom vetenskapens område.
Dædalus.
I Sverige utgår det första uppslaget i detta avseende från det
förut omtalade Collegium curiosorum i Uppsala. Som vi minnas
var en bland sällskapets huvuduppgifter att föra en lärd brevväxling
med Polhem och Swedenborg. Resultatet av denna brevväxling
föreligger i den av Swedenborg utgivna tidskriften Dædalus
hyperboreus eller några nya mathematiska och physicaliska försök och
anmärckningar för år 1716 som welborne Herr Assess. Pålheimer och
andre sinnrike i Swerige hafwa giordt och tid efter annan til almen
nytto lemna. Det första numret, som trycktes i Uppsala, utkom i
början av 1716. Meningen var, att Dædalus skulle bliva en
kvartalsskrift, och under det första året utkommo verkligen fyra häften,
men sedan blott två, och 1718 stannade företaget av. De flesta
uppsatserna äro författade av Swedenborg och Polhem, men även
andra medlemmar av Collegium curiosorum skrevo här såsom Roberg
och Wallerius. De flesta artiklarna falla inom den praktiska
mekanikens område och äro mera vetenskapliga och mindre populära än
t. ex. Vetenskapsakademiens Handlingar. Redan nu var dock
synpunkten praktisk, avsåg nyttan. Dock kunde även rent teoretiska
problem dryftas, och såsom ett exempel på de frågor, med vilka
man sysselsatte sig, kunna vi taga en uppsats av Swedenborg, som
behandlar ett i våra dagar mycket aktuellt ämne: Utkast til en
machine at flyga i wädret. Den anknyter till en utredning av Polhem
och börjar: »Av de föregående assessor Polheimers tankar finnes
uträknat vädrets kraft och resistence mot alla ting, så de som
utbredde äro som kompakta och ihopaträngda, av vilket, som av
fåglarnes flykt, kunde vara lätt komma på en tanke, att ock en
mekanik kunde påfinnas, som oss kunde bära och föra i luften och
att vi icke utestängde voro från det övre elementet, fast oss inga
andra än förståndets vingar äro givna. Följer man — fortsätter
Swedenborg — den levande naturen efter, letande efter proportionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0111.html
