Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gjörwells tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta brev, som innehåller ett så skarpt utfall mot
upplysningsfilosofien, upptager det tredje numret av tidskriften. Men egendomligt
nog står det i stället för ett annat, som av konsistoriets censor
förbjudits såsom irrlärigt. Där hade Gjörwell förfäktat sin egen
sekterism och förklarat, att han »funnit denna sanningen vara nästan
okullstötlig: att var tänkande människa har sin egen hjärtetro och
i följd därav sin egen kammarreligion». Gjörwell tillhörde således
intetdera av de båda religiösa läger, som vid denna tid voro de
mest uppmärksammade, var varken ortodox eller fritänkare, och han
fick också hugg från bägge hållen samt lyckades att redan med
sin förstlingsskrift framkalla en ganska livlig polemik.
Den swenska Mercurius.
Av någon anledning slutade Gjörwell efter några månader med
sina »Bref» och började i stället med nästa år, 1755, två nya, både
med Brefven och sins emellan olika publikationer. Den ena av dessa,
Stockholms historiska bibliotek, avstannade väl redan efter tre
nummer, men återupptogs 1757 under en något olika titel: Det
swenska biblioteket. De kunna närmast betraktas såsom rent
historiska tidskrifter, och jag förbigår dem därför här för att i stället
behandla dem i sammanhang med den historiska forskningen under
frihetstiden. Gjörwell hade emellertid knappt utgivit två »stycken»
av Stockholms historiska bibliotek, förrän han kastade sig på en
ny publikation, månadsskriften Den swenska Mercurius, som började
utkomma i juli 1755. Meningen var tydligen att konkurrera med
Salvius, till vilken Gjörwell sedan polemiken om Brefven hade ett
horn i sidan och som välvilligt i Lärda tidningar intagit ett par
angrepp på Stockholms historiska bibliotek. En anledning att hoppas
framgång för den nya tidningen hade Gjörwell däri, att notiserna
om utlandets litteratur blivit allt tunnare och sparsammare i Lärda
tidningar. Dessa notiser skulle nu bliva huvudsaken i Den swenska
Mercurius. Den nya tidskriften slog också igenom och fick först
400, sedan 500 och på tredje året över 600 prenumeranter, vilket
då var ett mycket stort antal, större än det Ärlig swensk hade
haft. Innehållet var också rikhaltigt: levnadsteckningar över berömda
vetenskapsmän (botanisten von Haller m. fl.), redogörelser för den
nyaste vetenskapliga litteraturen i utlandet, för arbetet vid
universitet och akademier, statsnyheter o. s. v. Och efter ett par nummer
tog Gjörwell upp tävlan med Lärda tidningar även däri, att han
utsträckte Mercurius’ kritiska verksamhet till den svenska litteraturen.
I ett företal utvecklar han sina åsikter om anmälningar i allmänhet.
Man har — skriver han — ansett mig för sträng i mina domar.
Men »en lärd journal utan kritiker är lik en måltid mat utan salt
och kryddor», och »en lärd tidningsskrivare, som gjort sig en lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0126.html
