Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Historia och fornforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med stor talang, sätter ihop ett dylikt tal av brev och andra
aktstycken, så att de få en viss tidsfärg, och att han verkligen lyckats,
visas bäst därav, att eftervärlden ganska länge trott honom och
särskilt citerat Gustav Vasas
vackra avskedsord till
ständerna. Ett referat av detta
tal finnes i Peder Swarts
likpredikan över konungen, ett
annat hos Sven Elofsson, men
dessa referat har Celsius
alldeles omstuvat, och gott
hälften är hans eget tillägg.
 |
Anders af Botin.
Teckning. Kungl. Biblioteket. |
Att ett arbete av denna
läggning skulle slå an, är
lätt förklarligt och visas för
övrigt därav, att det kunde
utkomma i ännu två
upplagor. Under Gustav III:s tid
var också Celsius, mera än
Lagerbring, skattad i de
vittra kretsar, som då
angåvo tonen, och i själva verket kan sägas, att han i mycket redan
förebådar denna senare mera estetiska och mindre grundliga tid.
Ett yttre tecken på denna uppskattning var, att Gustav III insatte
Celsius, men icke Lagerbring, i Svenska akademien, då denna 1786
stiftades.
Hans senare arbeten efter frihetstidens slut äro av mindre vikt,
och med dem gjorde han ingen ny insats. Konung Erik den
fjortondes historia (1774) är i samma panegyriska stil som Gustav
I:s, och hans Svea rikes kyrkohistoria (1767, 1785 och 1792) verkar
på sina ställen snarast såsom ett causerie och förefaller föga grundlig.
Botin.
Mera vetenskapligt anlagd var hans samtida Anders Botin (f. 1724,
d. 1790, adlad 1767 af Botin). Han var en mycket kunnig man,
särskilt en skicklig kameralist, och hans Beskrifning om swenska
hemman och jordagods (1755—1756) lär i sin art vara ett förträffligt
arbete, byggt på omfattande arkivaliska studier. Men ämnet är
naturligtvis sådant, att arbetet ej kunde hava någon inverkan på den
stora allmänheten. Hans Utkast til swenska folkets historia
(1757—1764) fick däremot en större läsekrets och med rätta, ty ehuru
han för den äldre tiden står på väsentligen samma ståndpunkt som
Dalin och Lagerbring, gör han sig icke skyldig till samma naiviteter
som de. Och för den senare tiden uppmärksammar han mera än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0211.html
