- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
175

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ihre och språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunde de rätta äldre läsningar. Till försvar för dessa uppträdde då
(1726) den trofaste rudbeckianen Biörner med den hetsiga
stridsskriften Prodromus tractatuum, vari han bestred Celsierna
upptäckaräran, som enligt hans påstående tillkom Hadorph och
Peringskiöld. Härpå svarade Olof
Celsius med Runæ
Medelpadicæ ab importuna crisi
breviter vindicatæ (1726)
och gick där mycket illa åt
den äldre runforskningen.
Ett exempel kan anföras.
Av Peringskiöld hade,
liksom av Rudbeck, inskriften
på en sten i Södermanland
lästs: Wardi uti tera bina
i Galmarna Sutuma, och
översatts: vårdhållare
(väringar) ute i Tyri stad i
Galileiska havet och
Sodom. Både läsning och
översättning voro, som Celsius visade, alldeles uppåt väggarna, och
stenen uppgav helt enkelt, att de »vordo ute dräpta i Kalmar» —
vad Sutuma varit, vet Celsius ej, blott att det ej betytt »Sodom».[1]
Han påpekar vidare, att dessa runstenar alls ej hade den sagolika
ålder, som rudbeckianerna förmenat (1,000 à 2,000 år före Kristus).
De flesta härröra tydligen från 900- och 1,000-talen e. K., ty
de äro resta över kristna, försedda med korsets tecken och
nämna »Gud och Guds moder». Biörner svarade väl med en
Epistola responsoria (1726), men även denna gång fick han svar
på tal i Olavi Celsii De monumentis quibusdam runicis epistola
(1727). Segern var alldeles klar och obestridlig, och sedan
fortsatte Dalin att med löjets vapen förfölja de överlevande
rudbeckianerna. Men den första och avgörande drabbningen hade stått
mellan Celsius och Biörner.

illustration placeholder
Hälsingerunor.

Efter Magnus Celsius, Oreades helsingicæ. 1710.


Runforskningen var ett område, inom vilket rudbeckianismen
syndat som svårast. Ett annat var etymologierna, och ett litet
exempel från Biörners Prodromus kan vara nog att karakterisera


[1] Stenen, vid Ärja ödekyrka i Södermanland, är ganska egendomlig. Inskriften är
ristad på det yngre runalfabetets tid, men med äldre runor av en man, som även sökt
att återgiva det äldre språket. Det ifrågavarande partiet lyder: Uarþi uti terebina i
kalmarna sutuma = Han blev ute dräpt i Kalmar sund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free