Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ihre och språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ihre och nysvenskan.
Ihres Bref trycktes under frihetstidens sista år, och det visar
bäst, vilket oerhört framsteg den historiska och filologiska kritiken
tagit under 1700-talet. Den nya tidens styrka var dess sunda
förnuft, och det var detta, som nu gjorde sig gällande mot det
föregående århundradets lärdomsgriller. Men också i ett annat fall
visar sig Ihre såsom den nya tidens son. Frihetstiden hade ju
framför allt sinne för den praktiska nyttan, och för denna hade Ihre
ock i sin språkforskning öppet öga. De mera vetenskapliga frågor,
som nu berörts, intresserade honom såsom forskare. Såsom lärare
sysselsatte han sig däremot med nysvenskan, och därvid behandlade
han särskilt de mera praktiska frågorna, språkriktighet, rättstavning
o. d. 1745 gav han ut vad vi nu kalla »grundlinjer» till det privata
kollegium, han höll i svenska: Utkast till föreläsningar öfwer swenska
språket. Ända sedan Gustav Vasas tid — säger han här — hava
de funnits, som velat dels regelbinda, dels rensa vårt språk, »men
av deras skrifter finner man, att de förra icke velat lämpa sina
regler efter språket, utan truga språket att skapa sig efter deras
påbud. De senare, då de velat utan skillnad förvisa alla
främmande ord, hava tillstyrkt att uppfylla vårt tal och skrifter med en
hop andra, som väl i Arilds tid och för Sämund varit helt bekanta,
men nu blivna alldeles främmande och oförståndeliga» — som man
ser ett anfall på stormaktstidens »götiska» purism. Kännedom om
det gamla språket är emellertid nödvändig för att förstå det
tungomål, vi själva tala, och så anför han flera exempel på språkets
förändringar (hn har förbytts till kn o. s. v.). Likaså bör man känna
landskapsorden och även främmande språk, ty en stor mängd ord
äro låneord. Bör man då utmönstra dessa? Ja — svarar Ihre —
så vida man har jämngoda svenska; »jag vet åtminstone intet skäl
att hellre skriva armé än krigshär, contraband varor än förbjudna
o. s. v.» Av samma skäl bör man ej utbyta ord, som vi dageligen
bruka, mot obekanta isländska; »jag nekar ju ej, att t. ex. glerglugg
kan vara så gott som fönster», men säger jag det senare, förstås
jag av alla och vinner vad jag vill. Å den andra sidan bör man
bibehålla de allmänt inom en vetenskap antagna termerna — tempus,
definition o. d. — ty nygjorda svenska ord förvilla blott läsaren och
förstås ej utan »bifogad ordalängd». Vid dessa främmande ords
stavning böra vi likväl föra oss till sinnes, »att vi skriva för svenskar
och ej för dem, som lärt stava i Frankrike». Stavningen skall
således vara svensk.
Svenska föreläsningar.
Samma tankar vända tillbaka i en disputation, som en av hans
lärjungar samtidigt utgav: An scientiæ lingua vernacula tradi possint
ac debeant? (om vetenskaperna kunna och böra meddelas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0222.html
