Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frihetstidens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRIHETSTIDENS FILOSOFI
Filosofien och universiteten.
Då man skall redogöra för frihetstidens
förtrogenhet med samtidens filosofiska
rörelser, blir man lätt orättvis, emedan man helt
naturligt blott fäster sig vid
universitetsfilosofien. Men i själva verket stod denna
— med ett enda undantag — i rak
motsats till tidslynnet i allmänhet, och en av
orsakerna, varför universiteten då hade så
låg kurs hos den allmänna opinionen, var
just den filosofi, som där docerades. Den var onekligen medeltida
skolastik i något nyare former, och för denna hade tidens utilism
ingen aktning. Att filosofien vid universiteten visade sig så okänslig
för intryck från tidsandan, berodde därpå, att den — såsom redan
på Thomas ab Aquinos tid och under 1600-talets ortodoxism —
hade förvandlats till en ancilla fidei, till den lutherska dogmatikens
tjänarinna, och det under frihetstiden så mäktiga prästeståndet
vakade därför ängsligt över, att de filosofiska lärostolarna fingo fullt
rättrogna innehavare. Utanför universiteten var ståndets makt
däremot betydligt mindre, och det var därför där, som de nya
tankeriktningarna bröto fram.
Filosofien — särskilt i Uppsala — var en relikt från 1600-talet,
och den teologiska karaktären framgår bäst av professorernas
befordran. Vi kunna taga dem i ordning. Den förste, Johan Steuchius,
blev superintendent och slutade som ärkebiskop, hans efterträdare
Erik Alström blev kyrkoherde i Leksand, den näste, Anders Winbom,
blev teologie professor, likaså den följande, Petrus Ullén; Nils
Wallerius, som kom sedan, övergick också till den teologiska
fakulteten, och först de tre sist utnämnda stannade utanför denna. Även
i Lund övergingo de tre första professorerna i filosofi till teologien.
Då frihetstiden började, rådde ett visst interregnum inom
universitetsfilosofien. Uppgiften för 1600-talets teologer hade varit att hålla
den misstänkta kartesianismen borta, och i det hela hade detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0229.html
