Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetstidens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågorna snart, redan under frihetstiden, bliva de, som tilldraga sig det
största intresset — visserligen icke så, som den fromme Rydelius
hade önskat. Den filosofiska spekulation, som jag nu avser, hämtade
emellertid ej någon näring från svenska arbeten. Dalin står
visserligen väsentligen — åtminstone såsom ung — ännu på Rydelius’
ståndpunkt, men under sitt senare liv har han hunnit betydligt till
vänster om sin lärare. Fru Nordenflycht och hennes krets äro
redan i kontakt med den franska och engelska upplysningsfilosofien,
som vid århundradets mitt tränger in, visserligen ej vid universiteten,
men inom landets litterärt bildade kretsar. Locke fanns väl delvis
översatt, hans Tankar om ungdomens upfostran (1709) och Om
werldslig regerings rätta ursprung (1726), men däremot icke hans
Essay concerning human understanding. Om detta arbete — i så
fall nog på franska — haft någon större läsekrets i Sverige, kan
vara tvivelaktigt. Men dess ivrigare började man att studera Pope
och de franska upplysningsfilosoferna, Bayle, Fontenelle, Voltaire
samt senare också Rousseau och encyklopedisterna. Dessa intryck
avsatte sig likväl icke i några filosofiska arbeten, utan möta oss
blott inom skönlitteraturen, och jag får därför tillfälle att vid
behandlingen av denna återkomma till dessa filosofiska rörelser.
Däremot funnos verkligen två svenska tänkare — bägge utanför
universiteten — som förtjäna en särskild uppmärksamhet. Jag avser
Polhem och Swedenborg. Men deras verksamhet var så omfattande,
att de lämpligast behandlas för sig i särskilda kapitel. I stället
övergår jag till en annan humanistisk vetenskap, som här i landet
kan anses såsom frihetstidens skapelse och jämte naturvetenskapen
var den stora allmänhetens älsklingsbarn. Denna vetenskap var
ekonomien.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
