Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Polhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med dåvarande häradshövdingen Gabriel Stierncrona inköpt en
egendom, som de kallade Stjernsund och där de började ett stort
manufakturverk för bearbetning av järn, koppar och mässing.
Stierncrona, som var förmögen, släppte till pengarna, och Polhems
insats var hans »inventioner»; äganderätten till bruket delades lika
på bägge. Då Stierncrona emellertid också förskotterade medel
till driften, tillerkändes honom 2/3 av vinsten, under det att Polhem
fick 1/3. Efter vad det förefaller var denna tredjedel ej obetydlig,
ty 1728 arrenderade Polhem ut den till sin måg för 10,000 daler
kpt. om året.
Stjernsund, dit Polhem nu flyttade, tog emellertid lejonparten av
hans intresse, till Falun kom han sällan, och 1715 måste man
avsätta honom, varvid han dock fick behålla lönen. Även laboratorium
mechanicum försummade han, och långa tider låg det alldeles nere
samt återupprättades först 1756, men blev aldrig, vad man ämnat.
Polhem och Karl XII.
Såsom uppfinnare och konstruktör av maskiner var Polhem likväl
oavlåtligt verksam, särskilt sedan man fästat Karl XII:s uppmärksamhet
på honom. Det skedde, medan konungen befann sig i Bender,
och kanslirådet Feif skrev då till Nicodemus Tessin: »Hans Maj:t
har aldrig förr än nu vetat, att han hade en sådan man i sitt rike,
och beklagar mycket, att han i så många år har måst gå fåfäng».
Polhem gjorde nu åtskilliga uppfinningar för arméns behov, och
därjämte framkastade han planen på ett fredligt storverk: att
förbinda Nordsjön och Östersjön med varandra. Trots rikets
förtvivlade belägenhet upptog Karl XII idéen, och Polhem började
verkligen vid Trollhättan. Vid konungens död avbröts emellertid
arbetet, ty hos de nya maktinnehavarna tyckes Polhem ej hava
stått särdeles väl till boks. Förhållandet bättrades likväl, och fyra
år före sin död började Polhem på nytt; »Polhems slussar» stå
ännu som ett minnesmärke över hans storhet som ingenjör. Då
han avlidit, fortsattes arbetet vid Trollhättefallen av hans lärjungar,
men först 1800 kom man så långt, att en farled mellan Vänern
och Kattegatt brutits och var färdig. Ett annat stort företag — ett
saltsjuderi vid Gullmarsfjorden — som Polhem också planerade,
kom aldrig till stånd i följd av Karl XII:s död och penningnöden
i Sverige. Men däremot fick han se ett tredje stort
ingenjörsföretag nästan färdigt, nämligen slussverket i Stockholm, varom han
1744 avslutat kontrakt och som 1753 blev färdigt.
Polhems mångsidighet.
Att redogöra för alla hans mekaniska arbeten är här icke platsen,
och jag vill blott erinra därom, att han har betydelse icke blott
såsom maskinkonstruktör utan ock såsom lärare för 1700-talets
tekniker, vilka han handledde dels i laboratorium mechanicum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0263.html
