Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Polhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke allom anstår att följa». Undervisningen skulle vara praktisk,
och här kastar han fram tanken på yrkesskolor, som borde finnas
i varje landskap. Vid universiteten skulle man hava en praktisk
fakultet för »ekonomi, manufaktur och kommers» — en tanke, som
frihetstiden ju sedan, såsom vi sett, sökte förverkliga genom
inrättandet av några nya professurer i dylika ämnen.
Polhem som filosof.
Originellast är han nog såsom filosof, och här var han tydligen
ett långt stycke framför sin samtid. Någon »troende» var han icke,
och mellan raderna i hans brev kan man läsa, att han i själva
verket stod till vänster om de åsikter, han där vågade komma
fram med. Som naturforskare hade han mycket svårt att försona
sig med den mosaiska skapelseläran, enligt vilken världen blott var
6,000 år gammal. Det vill — skriver han till Benzelius — »icke olikt
synas, att jorden först varit en sol och sedan efter många 100,000 år
så småningom arbetat sig till det hon är, ty från evigheten givs tid
och rådrum nog, fast allt går långsamt till som vi tycka» — detta
är ju i embryot samma världsteori, som Kant sedermera framlade,
och i varje fall är den naturvetenskaplig och ej biblisk.
Visserligen försäkrar Polhem: »att tvivla på Moses’ ord, som äro av den
Helige Ande dikterade, hörer ingen kristen till», men man kan
knappt freda sig för misstanken, att han i själ och hjärta tillät sig
ett dylikt tvivel. Han räddade sig emellertid med samma allegoriska
bibeltolkning som före honom Stiernhielm: »Att jorden är skapad
av intet, är väl såtillvida riktigt, som man i gemen kallar själva
vädret intet och än mera det, som än subtiligare är, nämligen en
ting, som våra grova sensus ej märka kunna». Men även med en
dylik tolkning syntes den mosaiska skapelseläran motsägande. Den
första dagen skapade Gud ljuset, »och det vart afton och det vart
morgon den första dagen». Men först på den fjärde dagen skapade
han sol och måne. Huru kunde det då, redan den första dagen,
finnas ljus, när solen icke fanns, och icke kunde väl dagar och
nätter iakttagas, då sol och måne ej funnos till? Det är ju möjligt,
säger han, att Moses blott »tagit en liten trakt för hela världen,
som även i apostlarnes tid är skett. Eljes kan man på intet ställe
märka, att någon inom den tid haft kunskap i geografien eller
världens beskaffenhet än till sina nästa gränser». Emellertid var
han fullt på det klara med det farliga i att offentligen komma fram
med dylika kätterier, och han ber därför Benzelius, att »dessa och
mera dylika diskurser ej må gå ut på svenska ibland enfaldigt folk».
I det fallet stod Polhem tydligen på samma ståndpunkt som de
engelska deisterna och Voltaire: att det borde finnas två religioner,
en för de bildade och en för de obildade. Ett yttrande av Polhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0265.html
