- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
233

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som berättades, om en piga, som levde utan föda, om att vattnet
i en sjö förvandlats till blod, att en ko på Gotland blivit född till
världen med fontang på huvudet o. s. v. Han trodde på drömmar,
syner och uppenbarelser, var övertygad om, att endast ateister och
gudsförnekare kunde vägra att tro på spöken, och han betvivlade
ej, att »de dödas hamnar uppå Guds tillåtelse må kunna visa sig».
Detta mystiska, teosofiska inslag i hans väsen fick emellertid icke
någon näring av den miljö, i vilken han kom. I stället utsattes han
för intrycken från 1600-talets benhårda dogmatik och från dess
aristoteliska filosofi, och han blev därför aldrig någon religiös svärmare,
utan en av den lutherska kyrkans kraftfullaste och i det hela sundaste
representanter.

Samma anlag funnos ock hos sonen, men hos honom bryta de
fram, först sedan han uppnått mogna år. Hans ungdom inföll under
den naturvetenskapliga forskningens framväxttid, och denna miljö
hindrade till en början mystiken i hans väsen från att slå ut. Den
gav den ock en annan karaktär än hos fadern. Jesper Svedberg
hade levat i undrens värld utan att förvånas och utan att spörja.
Sonen däremot hade naturforskarens begär att avslöja tillvarons
hemligheter, bringa enhet i de två världar, i vilka mystikern och
tänkaren levde, han hade fått upplysningstidens rationalism i blodet,
och han slutade därför med att stifta en ny religion och bryta sig
ut ur den kyrka, där fadern i sin naiva tro stannat.

Swedenborgs första studier.



Om hans ungdomsstudier vet man mycket litet. Då han blivit
fjorton år, utnämndes fadern till biskop i Skara, och Swedenborg
blev då inackorderad hos svågern, Erik Benzelius. Utan tvivel var
det nära förhållande, i vilket han under ungdomen kom att stå till
denne, av stor betydelse för hans utveckling. Benzelius var ju en
polyhistor, som ehuru själv humanist var livligt intresserad för
naturvetenskaplig forskning. Umgänget med en dylik mångsidig
personlighet var således den bästa tänkbara skolan för en begåvad yngling.
Inskriven som student hade han blivit redan 1699, och
studentmatrikeln, som eljes ej innehåller några omdömen, uppger
egendomligt nog, att han var »optimæ indolis» (med de bästa naturanlag).
Hans första studier voro förmodligen — såsom vanligt — klassisk
filologi. I varje fall visade han sedermera den tidens förmåga att
behandla det latinska språket, skrev även vers på latin, och vid
Swedenborgsjubileet 1910 kunde man utgiva ett häfte med hans
latinska dikter. Säkerligen läste han även filosofi, och vid denna
tid var, särskilt inom naturvetenskapliga kretsar, kartesianismen det
populära systemet. Martin Lamm har vidare påpekat, att
Swedenborg under Uppsalatiden studerat Rudbecks Atlantica och av denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free