Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som äro värda för sina inventioner ens genomläsning såsom Dryden,
Speker, Waller, Milton, Cowley, Beaumont och Fletcher, Shakspere,
Jonson, Behn, Oldham, Benham, Philip och Smith» — förmodligen
första gången Shaksperes namn nedskrivits av en svensk. Minnena
av dessa studier dyka sedan upp i hans senare skrifter. Vi
återfinna i dem reminiscenser av Miltons Paradise lost, av Lockes Essay
och av den s. k. Cambridgeskolans platonism. Men ännu så länge
synes han stå blott på naturvetenskapens mark, och med en viss
sarkasm kan han anspela på faderns övertro.
Vetenskapliga planer 1713—1722.
Från England fortsatte han resan först till Holland och sedan
till Paris, och under denna tid tyckes hans håg allt mer och mer
hava riktats på uppfinningar av ett praktiskt värde, ibland av en
då ännu väl fantastisk innebörd (såsom flygskepp och
undervattensbåtar). Det ideal, som hägrade för honom, var tydligen att bliva
Polhems vederlike. Jag — skrev han från England — »arbetar
nu mig igenom algebrara et geometricam subtilem, menande
därutinnan göra det framsteg att med tiden kunna kontinuera
Polhammars inventioner». 1715 var han tillbaka i Sverige. Under
den period, som närmast följde (1715—1722), utvecklade han en
oerhört flitig författarverksamhet på naturvetenskapens flesta
områden, och det var tack vare hans intresse och på hans ekonomiska
risk, som vår första naturvetenskapliga tidskrift, Dædalus
hyperboreus, kunde utgivas. Planen till denna kastade han fram redan
i ett brev från Paris 1713: »Jag har nu en ganska stor lust till att
komma hem till Sverige och taga under händer alla Polhammars
inventioner och dem avrita och göra om dem en beskrivning och
dem med physicen, mechanicen, hydrostaticen och hydraulicen, som
(ock) med calculum algebraicum att conferera och dem i Sverige
hellre än i andra orter att utgiva och upprätta för oss en begynnelse
till en societet i mathesi». Planen på den matematiska societeten
förtjänar särskilt observeras, ty i viss mån förebådas här den följande
utvecklingen under frihetstiden. Swedenborg ondgjordes ofta över
universitetets opraktiska inriktning, även i de matematiska
vetenskaperna: om man i stället för tio matematici hade »en stark
practicus», skulle denne ende göra mer nytta än alla de tio tillsammans.
Därför skulle man inrätta en matematisk societet med praktiskt
syfte, och enligt hans mening vore en dylik väl så nödig och nyttig
som en filosofisk. Den skulle vida mer än en sådan gagna landet,
då det gällde anläggandet av manufakturier, gruvor, navigation m. m.
I spetsen borde stå en professor[1] i mekanik med en sekreterare,
[1] Till platsens innehavare synes han hava tänkt sig Polhem. Själv ville
Swedenborg av flera skäl ej bliva akademisk lärare, och då Benzelius 1718 föreslog honom
att bliva Elvius’ efterträdare, sade han nej, ty han hoppades att kunna göra
fäderneslandet nytta »mera in praxi än i den andra beställningen». Vid en annan ledighet
nekade han likaledes och anförde därvid sin svårighet att tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0289.html
