Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Juridik och medicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var den ofullständig. Den inrymde icke någon kyrkobalk och ej
heller någon konungabalk. I det förra fallet hade man 1686 års
kyrkolag, i det senare regeringsformen.
Det juridiska studiet under frihetstiden.
1734 års lag var således närmast ett arv, som frihetstiden inhöstade.
Själv gjorde denna tid föga för rättsvetenskapens utveckling. Enligt
konstitutionerna skulle Lunds universitet äga två professurer inom
den juridiska fakulteten, en i svensk och en i romersk rätt, men
efter blott några få år sammanslogos båda till en enda[1], som således
omfattade alla de juridiska disciplinerna. Vid frihetstidens början
innehades platsen av den ende jurist, som — jämte Abrahamsson —
under denna tid utövat någon vetenskaplig verksamhet. Det var
David Nehrman (sedan adlad Ehrenstråle), som skötte professuren
mellan åren 1721—1753. Under dessa år föreläste han över den
nya lagens alla balkar samt kommenterade dem och utgav även en
del av dessa föreläsningar i tryck. Dessutom föreläste han romersk
rätt, kyrkolag m. m.
I Uppsala stod det juridiska studiet ej lika högt. Även där funnos
sedan gammalt två professurer inom fakulteten. Men ingen av dem
innehades av någon betydande jurist, och då bägge platserna av
en tillfällighet 1739 samtidigt blevo lediga, passade hattpartiet på
att sammanslå dem till en enda för att därigenom få tillfälle att
nyskapa en professur i det populära ämnet ekonomi. Den
arbetsbörda, som hopades på den nye juris professorn, David Solander,
blev därigenom orimligt stor — utom de offentliga föreläsningarna
fick han dagligen hålla tre kollegier, och någon lindring fick han
knappt därigenom, att riksdagen 1761 tillskapade ännu en professur
inom fakulteten, ty denna var icke i ett rent juridiskt ämne, utan
i svensk statsrätt, och professorns uppgift var att hos ungdomen
inskärpa det fria statsskickets alla välsignelser — någon lön anvisades
icke åt honom, utan han fick nöja sig med den, han förut haft
såsom akademisekreterare. På samma villkor hade riksdagen förut
inrättat en plats i »praktisk juridik», då den därtill utnämnt
universitetets ombudsman, Fick, som också måste leva på sin gamla lön.
Dennes efterträdare såsom ombudsman och professor, Olof Rabenius,
var väl en verkligt framstående jurist, men dels var han upptagen
av sina göromål som ombudsman, dels verkade han blott i fyra år,
från 1766, då han utnämndes, till 1770, då han blev tjänstledig;
han avled 1772. Något vetenskapligt juridiskt studium kunde således
knappast blomstra vid den uppsvenska högskolan.
[1] Till namnet funnos dock fortfarande två, ty man hade ock en i folkrätt och
moral, men dennas läroområde var filosofi, ej juridik och flyttades på 1800-talet även
över till den filosofiska fakulteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0312.html
