- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
298

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nekar sig hava sett den, bedyrar det med en ed och utbreder för honom alla
sina tillhörigheter, men krigaren genomborrar gubben och mördar honom vilt.

Vid denna syn utropar Moses: »Rättfärdigaste Gud! Skall den skändlige
boven sålunda få mörda den vördnadsvärde gubben!»

Herren svarar: »Så dömer du, men jag har så befallt. För åtta år sedan
strypte den gubben här i skogen gossens fader, emedan han trodde, att han
bar penningar på sig. Den värnlöse gossen har sedan dess fått från dörr till
dörr tigga sitt uppehälle; honom gav jag de penningar, som krigaren på
orättrådigt sätt samlat. Krigaren har jag använt för att straffa den genombrottslige
gubben; många illbragder har krigaren begått, och för dem skall han en dag
drabbas av sitt straff.»

Hela denna lära om Nemesis har också en ålderdomlig,
gammaltestamentlig, stundom rent primitiv karaktär. Gud är en oblidkelig
hämnare, som straffar all orättfärdighet, om än kanske icke på
brottslingen, så dock på hans avkomlingar: »När Gud begynner göra
räkenskap med oss, dör den ena efter den andra. Nulla calamitas
sola. Hus brinner upp, allt olyckas. Nu har Guds hämnd kommit
över det huset. Gynnar Gröp mördade S. Sigfrids systersöner
tre. Till tolfte led ingen sotdöd. Olyckliga födda av elaka föräldrar.
Quod sus peccavit, luant porcelli (vad svinet förbrutit, få grisarna
umgälla). Jag har aldrig sett den rättfärdige eller hans säd efter
bröd gå.» Denna vedergällningslära tillämpar Linné så starkt, att
han t. o. m. sluter från verkan till orsaken. Så hade en
regementskvartermästare Asp gjort konkurs och dragit olycka över hela sin
familj. Enda dottern hade dött i kopporna, ende sonen hade fått
lungsot: »Vad de gjort, fick jag ej veta. Gud dömer ej utan orsak,
det vet jag.» I dylika fall antager Linné, att »något hemligt måste
vara syndat, fast de levde hederligt och ärbart inför världen».

Men Nemesisläran hos Linné har ett ännu mera primitivt drag,
som sedan möter oss också hos Strindberg. Nemesis är nämligen
i släkt med dennes »makter». Man bör därför vakta sig för att
genom övermod eller allt för stor lycka mana ut dem, ty då kan
man helt oförmodat få ett hugg bakifrån. I en föreläsning yttrade
Linné: »Ju högre man stiger, ju svårare fall, om man råkar i olycka.
Den, som intet är desto starkare, gör bättre, att han smyger sig
fram, än att han tänker med våld komma till högt stånd. Så snart
någon begynner lysa, kommer avunden och vill gripa honom an.»
Låtom oss — heter det i en Nemesisanteckning — »smyga och ej
stånga oss genom världen, modo ne audiat Nemesis» (på det att
Nemesis ej må höra oss). Det sista är en vändning, som ofta kommer
tillbaka hos Linné.

Denna känsla för naturens dolska »makter» var ett arv, som
Linné — i likhet med Swedenborg — hade från gångna släktled

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free