Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känslighet för intryck från den miljö, i vilken han råkar, från de
personer, med vilka han kommer i beröring, och från de böcker,
han läser. Hans yttre biografi är därför av ett särskilt intresse,
och genom att uppmärksamma de olika impulser, för vilka han
utsattes, tror jag, att även själva personligheten blir klarare.
Dalin i Lund.
Olof Dalin föddes 1708 i Halland, där fadern var kyrkoherde.
Om själva släkten har man, frånsett ett par otillförlitliga traditioner,
blott några yttre data, som icke säga oss något om de
karaktärsdrag, som skalden möjligen fått i arv. Personligen kan fadern ej
hava inverkat på honom, ty han dog året efter sonens födelse,
och den, som »konserverade» änkan och övertog pastoratet, adjunkten
Bökman, betydde troligen också mycket litet för styvsonens
karaktärsutdaning, ty redan vid tretton års ålder (1721) skrevs Dalin in vid
Lunds universitet, där han stannade i sex år (till 1727). Denna
tid, de första ynglingaåren, har däremot säkerligen varit av stor
betydelse för honom. Tyvärr äro uppgifterna om hans Lundavistelse
mycket sparsamma och för övrigt ej fullt säkra. Men han tyckes,
hava skött sig väl, ty 1726 fick han rätt att spisa vid kommunitetets
bord, vilket tillika tyder på torftiga omständigheter. Uppgiften,
att Rydelius tagit sig an den faderlöse gossen, är väl såtillvida
knappast riktig, att Dalin nog ej fått bo och äta i hans hus, men
tydligen kom Dalin på ett eller annat sätt Rydelius nära, ty det
var på hans rekommendation, som Dalin fick sin informatorsplats
i Stockholm. Rydelius hade, just innan Dalin kom till Lund,
utgivit sina Förnufftzöfningar, och i stället att vid universitetet läsa
aristotelisk logik, fick Dalin göra bekantskap med en filosofi, som
ogillade denna, som fördömde alla »ordaträtor», all dunkelhet, allt
lärt pedanteri och i stället framhöll betydelsen av ett sunt förstånd.
Då vi först lära känna Dalin, står han onekligen på denna
ståndpunkt. Han hade väl ganska tidigt funnit samma tankar också
hos andra författare, hos Addison, Holberg m. fl., och de lågo ju
vid 1700-talets början så att säga i luften, men den första sådden
till denna syn på livet hade dock nog lagts ned i hans själ av
Rydelius. Ehuru personligen varmt kristen, var denne en för sin
tid ovanligt tolerant teolog, som åtminstone sökte att se det
berättigade i de åsikter, han ogillade. Om än i vida mindre grad än
hos Holberg återfinnes också hos Rydelius denna
justemilieu-uppfattning, som sedan så starkt träder fram hos Dalin, oviljan att
försvära sig åt det ena eller andra hållet. Rydelius’ filosofi
mynnade ut i moralen, och man har med rätta framhållit, att hans
Förnufftzöfningar stundom ha en viss likhet med de moraliska
veckoskrifterna och liksom dessa diskutera rent praktiska frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0394.html
