Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lekande dikter». Han misslyckades därför. Det oaktat hava dessa
försök en stor litteraturhistorisk betydelse.
På hösten 1737 hade Kungl. Svenska Skådeplatsen öppnats, och
det gällde nu för Stockholms vittra värld att förse den nya teatern
med en nationell repertoar. Dalin skrev då en komedi, Den
afwundsiuke, och en tragedi, Brynilda. I kapitlet om frihetstidens drama
får jag tillfälle att återkomma till dem och vill här blott framhålla,
att Dalin i Brynilda gav den svenska litteraturen dess första
franskklassiska tragedi och i Den afwundsiuke en komedi, som skrivits
med Molière som förebild. Men dessa förebilder passade ej för
Dalin. Han ägde icke Molières förmåga att skildra människor,
ännu mindre Racines fina psykologi, och i bägge fallen hade han
att brottas med ett ännu barbariskt språk, som icke kunde uttrycka
de fina själsrörelserna i ett drama sådant som Racines och Molières.
Du ädla himlens barn, vars öden jag nu inålar,
Uppliva du min duk och lån mig dina strålar!
Du är mitt mod och skygd. Ty styrk ock nu min hand
Till rena penseldrag för Gud och fosterland.
Den store Karl var död och ännu darra’ jorden
Av blixt och dön och skräck, och molnet höljde Norden.
Det folk ett dunderslag blott av en kula får,
Som fem monarkers makt ej rört i nitton år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
