Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig. Dock driver han dem äntligen några gånger med manspillan
av teatern, till dess Torilla med de flesta fått sin bane, då de övriga
rymma fältet.» Sådant slog an. Men för det poetiska i sagan om
Snöhvit hade Wrangel däremot ej det ringaste sinne — säkerligen
ej heller publiken — och något romantiskt sagospel är hans stycke
icke.
Å den andra sidan har Wrangels folkdrama dock tagit intryck av
den samtida franska tragedien. Versformen är icke längre Messenius’
otympliga knittel utan den franska tragediens pompösa alexandrin,
ehuru motsättningen mellan versformen och det naiva innehållet
verkar nästan grotesk. Så yttrar sig vid styckets början konungens
kansler på följande sirliga sätt:
Den sorg, Ers Majestät uti sitt hjärta hyser
För en rätt makalös död maka och gemål,
Den gör, att var och en av billig fruktan ryser,
Att dess så dyra liv och hälsa slikt ej tål.
Tack vare exemplen från den fransk-klassiska tragedien hava likväl
Wrangels bägge stycken blivit mera dramatiska och mindre episka
än Messenius’, planen är enklare, och han har tydligen sökt
iakttaga såväl tidens som rummets enhet. Rummet är visserligen alldeles
obestämt, men förutsätter knappast några dekorationsförändringar,
och tidens enhet framhålles uttryckligen; vid Torillas slut förundrar
sig en av de uppträdande med rätta över, att »så mycken välgång
och så stor lycksalighet på ett dygn vara hänt». I Snöhwit är
händelseförloppet än snabbare. Konungen, som sörjer sin döda gemål,
får ett besök av en främmande drottning Ranunca, blir kär i och
gifter sig med henne — allt på samma dag. Vidare trollar hon
bort Snöhvit, till vilken en prins av Tracien friat, och vill i hennes
ställe göra sin egen dotter till prinsens brud, vilket emellertid
förhindras därigenom, att dottern, just som hon skall gå i kyrkan,
faller i födslovånda (varom modern ej haft en aning). Till sist
upptäckes allt, och Ranunca straffas — allt på samma dag!
Olof Celsius’ Ingeborg.
Wrangels försök att kombinera svensk och fransk dramatik var
således ganska misslyckat, och vida bättre var ett annat, som
samtidigt gjordes i Uppsala av den förut ofta omtalade Olof Celsius,
som endast var tjugoett år gammal, när han skrev tragedien
Ingeborg. Den första upplagan, som saknar tryckår, utgavs troligen
före Svenska skådeplatsens öppnande på hösten 1737. Sedan
trycktes 1739 en ny upplaga, och i denna uppgives, att dramat
samma år uppförts i Uppsala — förmodligen av studenter; denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0642.html