Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga mig en hel hoper besynnerliga omständigheter, dem hon, som
varken kände mig eller någonsin förr sett mig, omöjligen kunde
veta: att jag vore född i ett högt stånd, att jag redan haft och
ännu mig förestode besynnerliga öden, att jag rest mycket över
sjö och land samt ännu hade många vägar ofarne, att jag skulle
tjäna tvenne konungar och uppstiga till höga äreställen.» En i
sanning underbar siargåva! »Men» — fortsätter han — »vad som allra
mest frapperade mig, var att hon strax, i början hon såg i min kopp,
sade mig, att hon väl märkte, att jag haft många sorger och att mig
än flera sådana förestode. Dock skulle jag ej fälla modet och ej
lägga dem så mycket på hjärtat eller bry mig om människors ovilja
och avund, ty jag hade Gud på ett besynnerligt sätt med mig och som
väl skulle både strida och segra för mig. Och vid hon detta sade,
började hon att gråta och darra och bad om lov att sätta koppen
litet ifrån sig, emedan hon över dess besynnerlighet vore helt häpen,
och jag — tillade hon — har aldrig sett eller spått någon så
märkvärdig och hög herre, menandes mig vara en av furstarna, varför
hon ock ville stiga upp och kasta sig för mina fötter.» Att gumman,
även om hon ej visste vem han var, åtminstone av klädedräkten
kunde ana, att han var en hög herre — detta misstänker Reuterholm
aldrig ett ögonblick. Såsom förklaring föredrar han alltid det
övernaturliga framför det naturliga, och hela hans liv gick ut på att träda
i förbindelse med de hemlighetsfulla makter, som behärskade
tillvaron. Han var därför medlem av en mängd olika mystiska sällskap.
I ett dylikt intogs han under sitt besök i Avignon. Sedan han med
fasta förberett sig till den högtidliga akten, fördes han — berättar
hans biograf Sturzen-Becker — ut i en skog, »där ett särskilt altare
blivit förut upprest och invigt åt Reuterholm att vara hans för tid
och evighet». Här fullbordades »den heliga ceremonien», här slöts det
»heligaste av alla förbund», Reuterholm erhöll numren 3 — 7 — 3
och några dagar senare värdigheten av »sacrificateur du Nord».
Nästa dag gick Reuterholm i mässan för att »tacka Herren för den
nåd mig vederfarits».
Till fulländandet av Reuterholms bild hör ock, att han trots sin
oerhörda bördshögfärd var, liksom läromästaren Rousseau, en
revolutionär frihetsvän, och såsom sådan skola vi sedermera möta honom
under förmyndarregeringens första dagar. Han föraktar det
innehållstomma hovlivet: »Stackars de, som i all sin tid äro dömda till ett
dylikt levnadssätt! Deras öde är det allra bedrövligaste och, mitt
under själva glädjen, tyngre än bondens, som ehuru han ständigt
trälar och släpar, dock kan under allt sitt arbete fägna sig av en
frisk kropp och nöjt sinne, då däremot en förtärande tomhet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
