- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
87

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och upplysningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbittring i prästeståndet, och konungen skall hava yttrat: »Nog
är jag ock något dristig, men jag hade aldrig vågat det Chydenius
vågade». Utan konungens hjälp hade förslaget dock nog fallit.
Chydenius’ memorial inlämnades först den 11 januari 1779 — således
mot riksdagens slut (den 26 januari) — och prästeståndet sökte nu
att »ligga» på det, så att det ej hunne behandlas före riksdagens
avslutning. Men denna plan korsades av Gustav III, som lät friherre
Hans Ramel inlämna ett förslag i samma riktning till ridderskapet
och adeln, som redan den 16 januari biföll det. Schröderheim,
som var bondeståndets sekreterare, lyckades genom en krigslist att
få också bönderna med, så att de antogo Ramels förslag, likaså
gjorde borgarna, och då prästerna den 18 januari beslöto att sända
en deputation till de andra stånden med anhållan, att dessa ej måtte
taga Ramels förslag under behandling, förrän prästeståndet fått
tillfälle att yttra sig, möttes denna av underrättelsen, att memorialet
där redan var under debatt. Diskussionen i prästeståndet blev nu
ytterst förbittrad, och Chydenius och hans meningsfränder fingo
ej ens ordet. Förslaget blev naturligtvis förkastat, men då tre
stånd antagit det, var detta blott en demonstration. Visserligen
åberopades både inom prästeståndet och adeln prästerskapets
privilegier, som icke kunde ändras annat än genom ståndets
eget beslut, men Lars von Engeström, vars bror Johan anfört
detta skäl, anmärkte med rätta, att »jag har svårt att begripa,
huru vissa människor i samhället kunna vinna privilegium å de
andras sätt att tro och dyrka det Högre Väsendet». Den 24
januari överlämnades ständernas skrivelse i ärendet till Kungl.
Maj:t, som redan dagen därpå förklarade sig samtycka till
ständernas beslut.

Gustav III och toleransen.



Detta, som närmare detaljerades genom en kungörelse den 25
januari 1781, var föga samhällsvådligt och stadfäste i själva verket
blott en redan tillåten praxis. Främlingar av vad trosbekännelse
som helst, som nedsatte sig i riket, tillförsäkrades fullkomlig
samvetsfrihet, men de skulle icke kunna bekläda något ämbete, icke få
inrätta några skolor eller kloster, väl få välja, men icke kunna väljas
till riksdagsmän, dock med undantag för de reformerta, som redan
1741 fått denna rätt. Lagen avsåg vidare blott främlingar, ty för
landets egna barn gällde fortfarande, att avfall från den rena
evangeliska läran straffades med landsflykt. Ej heller de reformerte
berördes nämnvärt av den nya friheten, som de faktiskt ägde sedan
1741, och katolikerna voro ganska få; judarna inbegrepos ej i
toleransediktet 1781, och om dem utfärdades året därpå särskilda
bestämmelser. Det förefaller därför, som om förordningen huvudsakligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free