Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och upplysningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattande, och i regeln var allmogen naivt konservativ och höll
på gamla bruk; Gustav III:s förordning 1772 om indragning av
»tredje- och fjärdedagarna» samt vissa andra överflödiga helgdagar
väckte därför mycken ond blod bland allmogen. Majoriteten av
lantprästerna var förmodligen ock obesmittad av den nya tidens
anda; de flesta voro obildade jordbrukare, som odlade sin åker,
skötte sin församling och intresserade sig varken för de nya idéerna
eller för de gamla dogmerna, på vilka de, så vitt de kände dem,
naturligtvis pliktskyldigast höllo. Av ståndets mera bildade
medlemmar voro knappast heller de flesta besmittade av upplysningen.
Visserligen synes den forna ortodoxismen icke hava haft någon
mera betydande representant bland det gustavianska prästerskapet,
men i stället finna vi, huru pietismen, i någon mån även
swedenborgianismen samt framför allt herrnhutismen nu funnit talrika, om
ock moderata anhängare bland prästerna, och detta är av icke ringa
vikt, ty det var från detta släkte, som den religiösa rörelse inom
kyrkan utgick, som sedermera framträdde med det nya århundradets
början. Detta släkte, som genom impulser från sekterna fått en
varmare religiositet, gjorde likväl ännu föga väsen av sig, och tonen
angavs i stället av neologiens målsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
