Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och upplysningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marmontel och Rousseau. I alla var han förtjust. Om D’Alembert
vet man icke, »antingen han mera vinner genom sina skrifter, än
han intager med sina douça och artiga fasoner», och Troil finner,
att tiden visst aldrig tillbringas med mera agrément och nytta än
hos en sådan man, som
är allmänt känd för en
från de flesta préjugéer
friad filosofi». Också med
Rousseau gjorde han
bekantskap. Denne livnärde
sig då med notskrivning
och bodde i två små rum
fem trappor upp. Troil
knackade på och blev till
sin förvåning verkligen
insläppt. Beskrivningen
på denna visit är
onekligen dråplig. Rousseau
bad honom ta plats, men
fortsatte att skriva på sina
noter, och det uppstod
således en plågsam
tystnad, som den unge
magistern ansåg sig skyldig
att bryta genom att taga
upp »en filosofisk diskurs
angående bästa medlet
att kunna leva lyckligt.
Jag tyckte det ej kunna
ske utan att leva dygdig, och det bleve svårt, innan man blivit
befriad från préjugéer». Rousseau blev icke vidare imponerad av
denna ju icke särskilt originella tanke, utan fortfor att skriva på
sina noter, till dess att Troil kom att tala om Linné, då han blev
mera uppmärksam. Men Troils tal om »préjugéer», från vilka
mänskligheten borde befria sig, röjer den blivande ärkebiskopens anspråk
på att anses, även han, såsom upplysningsfilosof.
 |
| Uno von Troil. Oljemålning av L. Pasch d. y. Konsistoriet. Linköping. (Svenska porträttarkivet.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
