Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vetenskapen och memoarlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvudsakligen åt »konspirationen», men fortsätter ända till hans bosättning
i Finland. Ehrenström har en ganska god stil och är fylld av ett
bittert hat mot Gustav III:s motståndare, särskilt mot den forne
vännen Reuterholm, som varit orsaken till hans fall, och Gustav III
står för honom såsom den ljusa kontrasten till förmyndarstyrelsen,
vilken för Ehrenström representerar inbegreppet av all uselhet.
Nordin.
Till gustavianerna hörde ock de bägge prästerna Nordin och
Wallquist. Den förres dagboksanteckningar för 1786—1792 — tryckta
i sjätte bandet av Historiska handlingar — äro alldeles konstlösa
och stilistiskt svaga, men av ett icke ringa historiskt värde, då
Nordin under dessa år var djupt inne i konungens politik. Trots
sin kyliga natur var han varmt fästad vid den honom så olika
konungen, och de ord, med vilka han antecknat konungens död,
stå i en skärande motsats till Hamiltons och Hochschilds nekrologer.
»Gustav III avled» — skrev han — »Svea rike till stor skada och
alla ärlige svenske män till den mest hjärtfrätande sorg. Salig
konungen var en av de största människor jag känt, djup i stora
saker, mild, förlåtande, klok och den mest raisonabla människa,
med vilken jag någonsin haft att göra. Gud förlåte det nedriga
mördarband, som tagit hans liv.»
Wallquist.
Av en något olika art äro Wallquists efterlämnade papper. Han
ville tydligen skriva verkligt sammanhängande memoarer. Sedan
riksdagen 1789 slutat, vid vilken han intagit en så bemärkt plats,
författade han en ypperlig och sakrik »Berättelse» om denna —
tryckt i femte bandet av Historiska handlingar — och omedelbart
därefter påbörjade han en självbiografi, som med all sannolikhet
skulle utgöra en inledning till berättelsen och ur vilken jag redan
gjort ett utdrag. Den avbröts dock, när han hunnit fram till 1786.
Sedermera skrev han Antekningar om riksdagen i Gefle 1792.
Men han hann aldrig sammanarbeta dessa spridda förarbeten till
ett helt.
Gustaf Johan Ehrensvärd.
En ställning mitt emellan de båda partierna intaga Gustaf Johan
Ehrensvärds och Hedvig Elisabeth Charlottas dagboksanteckningar,
vilka hava den obestridliga fördelen framför de senare nedskrivna
memoarerna, att de giva oss de första intrycken av händelserna,
utan att dessa såsom i memoarerna omdanats efter en senare
uppfattning. Ehrensvärds journal omfattar jämförelsevis korta perioder:
från maj till oktober 1776 och från juli 1779 till augusti 1780. Den
är emellertid mycket värdefull. Både i kunskaper och i allvarlig
livsåskådning stod Ehrensvärd över de flesta av de samtida
hovmännen, och han har, om än icke någon stil, likväl en skarp
uppfattning. Hans känsla för konungen är emellertid betydligt kyligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0196.html
