Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt nytt, stort, ädelt över den. Man har oupphörligt fordrat
livlighet och de lätta behagen, knappt nämnt höjd, styrka, majestät. Men
så stort bör målet vara för ett snille och för en kännare... Andra
skola driva långt kvickhetens lilla styrka, skola fjolla, flyga och
rasa. Det förtryter mig, att denna narrtalangen ännu hos oss skall
vara så mycket aktad... De ädle andas i högre regioner.» Albert
Nilsson har med rätta framhållit det starkt germanska i Thorilds
väsen. De författare, han sätter högst, äro alla — om man frånser
schweizaren Rousseau och den nu bortglömde Thomas — germaner,
»av det löjliga senterar han egentligen endast humorn. Den maliciösa
satiren, som innehåller skarpare vätskor och som är företrädesvis
romansk, fördömer han, lika så det elaka skrattet.» Hans egentliga
strykgosse är Voltaire, vars sarkasm fullkomligt upprör honom. Han
kan beundra Kellgrens grace, men hans kvickhet och hans satir
gjorde honom ursinnig. Kvickheten — skriver han i Den nye
granskaren — är endast aptalangen. Ingen Gud — heter det i ett
brev till Leopold — är kvick. I den brutala smädelsen såg han
däremot något av naturkraft, och mot den hade han därför intet
att invända. Straffsången var således berättigad, men all satir borde
förbjudas. Då Reuterholm sedan utfärdade sin
tryckfrihetsförordning, skrev Thorild till honom: »Det vore en ädel lagstiftare
värdigt att förbjuda all satirisk dikt såsom ärelös. Och emedan dessa
slags mord äro så lätta att göra och så svåra att upptäcka, så borde
en förvunnen satirisk diktare förklaras ovärdig friheten och såsom
en lömsk slav utan käckhet och ära slutas inom fästning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
