Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
änglaskröplighet. Man kan skilja mellan de sköna glasskåpskarlarna och
de heroiska själar, gjorda för att hämnas och stifta rätt.» Till denna
senare kategori ansåg sig Thorild höra, och då riksdagen 1786
sammanträdde, kände han ett behov av att ingripa i händelsernas
gang. Till kanslikollegiet ingav han då ett memorial Om det
allmänna förståndets frihet med anhållan, att kollegiet ville överlämna
det till konungen. Härpå svarade kollegiet blott, att då
ansökningen var av den beskaffenhet, »att den ej tillhörer kungl. kollegii
åtgärd, kunde kungl. kollegium sig ej med denna sak befatta».
Thorild inlämnade då memorialet till ridderskapet och adeln jämte
ett nytt, ställt till ståndet. I bägge yrkade han på en obegränsad
tryckfrihet — ett krav, som onekligen var av behovet påkallat, ty
som vi minnas hade 1766 års tryckfrihetslag nästan upphävts genom
inskränkningarna 1774, 1780 och 1785. Thorilds argument voro
visserligen ej nya, men de framlades med hans starka patos och
hans visserligen deklamatoriska, men medryckande vältalighet.
Måhända hade Gustav III gjort klokt i att lyssna till den unge fantastens
röst: »I den djupa tystnaden födas farorna. Allt rätt hat är dystert
och tiger. Men den svaga politiken liknar allt annat svagt. Den
ser med en oförståndig bävan det lilla onda och misstänker ej ens
det djupare och större. Den darrar vid blossningen av några itända
ångor och ser endast lugn, då åskan samlas.» En vis regering —
fortsätter han — bör »endast genom snillen styra tankarna i
landet», och till ledning för regeringen bifogade han Ideal af en
tryckfrihetens lag eller ett förslag till en i konungens namn utfärdad
förordning. I den första paragrafen upphäves all censur,
»isynnerhet» den teologiska, »emedan all den tro, som icke födes av en
fri upplysning, är en blind och hednisk träldom». I den nästa
strykes författarnas och boktryckarnas ansvar, »varutav följer, att
man är fri att tänka och skriva över alla lagar, men icke att
bryta i det minsta mot någon enda». En dylik lag skulle vara den
första filosofiska i Europa, och i memorialet till ridderskapet och
adeln höjer sig Thorild i avslutningsorden till en verkligt stor och
ädel vältalighet: »Detta ord, fädernesland, betyder ej den kalla
jordgrund, på vilken vi trampa, dessa berg och dälder, varest fänad
och trälar likaså gärna kunde dväljas, utan det betyder: allt vad
som bland oss är gott och stort, alla redliga och ädla, med vilka
vi andas samma luft och njuta samma lagar». Utan själens frihet
försmäktar detta fädernesland. »Gören förståndet fritt, så skall allt
svenskt hinna sin rätta storhet. Vi ock skola hava ett
fädernesland». Någon effekt hade denna eldiga vädjan dock knappast.
Visserligen anhöllo alla fyra stånden om förnyandet av 1774 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
