- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
401

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kritiken i god jord. Den skrevs i Hamburg, dit Thorild då flyttat
från Köpenhamn. På intetdera stället trivdes han och slog sig
därför ned i Lübeck, där han författade den bekanta broschyren Rätt
eller alla samhällens eviga lag, som började utgivas på sommaren
1794 och till fullo visade hans politiska rättrogenhet; Blanck kallar
den »den svenska konservatismens äldsta bekännelseskrift», och
utan tvivel inleder den reaktionen mot upplysningens politiska
liberalism. I varje fall begagnades den av Thorild såsom underlag för
en anhållan hos Reuterholm: att få bliva bibliotekarie vid det då
svenska universitetet i Greifswald, »där akademien är rik, men har
aldrig gjort oss någon ära». All regerings äkta kraft — fortsätter
han — »är att styra tankarna, ty nästan vart och ett stort ord kan
göra en fanatisk yrsel och förstörelse. Eders Excellens vet, att jag
i detta ämne kan tjäna fäderneslandet, vilket ingen auktor kan,
utan just i den mån, som han är ansedd för en hög och stark
frihetsvän.» Thorild hade detta anseende, men han hade lärt sig att
inse frihetens bländverk, och i stället för de stora orden frihet och
nationen hade han valt »denna eviga realitet säkerhet och rättvisa.
Och jag är viss på att kunna göra mycket till opinionens rättande,
om Eders Excellens behagar göra mig independent både av
dagliga omsorger och av alla partiers gunst.» Denna begäran tog skruv,
och redan i januari 1795 fick han genom Reuterholms sekreterare
underrättelsen om, att han skulle få bli bibliotekarie i Greifswald
med en årslön av 500 rdr sp.; formligen utnämnd blev han först i
slutet av året. Därmed var han faktiskt förlorad för den svenska
litteraturen. Himlastormaren hade resignerat. Den forne Sturm- und
Drangkämpen — skriver Warburg — »som sett sina ideal rinna
isär, blev nu, vad han kanske själv några år förut skulle kallat en
’kälkborgareprofessor’ vid ’en fåkunnig och tyckmycken klosterskola’,
en lärd, som blott levde för sina filosofiska undersökningar, sina
böcker och sin familj.» Han blev en av de många, som uppträdde
mot Kant, i detta fall en vapenbroder till Herder, men för den
svenska kulturen hava hans under denna tid utarbetade filosofiska
skrifter knappt haft någon betydelse.[1] Sitt liv slutade han 1808.

Thorilds sista svenska skrifter.



Det återstår blott att tala om hans sista på svenska utgivna
skrifter. Såsom vi förut sett hade han redan i England blivit en
entusiastisk beundrare av den franska revolutionen, och Ärligheten
verkar ju närmast såsom ett tal från en fransk revolutionstribun.

[1] Det viktigaste av hans i Greifswald utgivna arbeten är Maximum seu Archimetria
(1799), som innehåller en sammanfattning av hans filosofi. Dessutom publicerade han
ganska många latinska dissertationer och flera på tyska avfattade småskrifter, som
samlades under titeln Gelehrtenwelt. På svenska utgav han blott en dietlära (1795).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free