Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LIDNER
För Thorild hade känslosamheten blott varit ett
genomgångsskede; för Lidner blev denna känslosamhet det
bestämmande, både för hans liv och hans diktning.
Dessa böra därför ses i sammanhang med varandra,
och vi börja med hans biografi.
Lidners barndom.
Lidner föddes 1757 i Göteborg, där fadern var och farfadern varit
organist. Båda skildras såsom musikaliskt begåvade, och måhända
kan Lidners känsla för versens melodi betraktas såsom ett
fädernearv. Emellertid dog fadern, då Lidner endast var två år gammal,
och ett par år därefter gifte änkan om sig med bokhållaren vid
Ostindiska kompaniet Samuel Aurell. Själv dog hon 1771, då sonen
endast var fjorton år gammal. I dennes dikter skymtar hennes bild
ofta fram, och att döma av hans hängivenhet för henne och hans
apoteosering av moderskärleken tillhörde hon denna tids
känslobetonade kvinnonaturer; möjligen var Lidners sentimentalitet ett
arv från henne. Till detta påbrå — om det nu fanns — sällade
sig de första barndomsintrycken. Styvfadern var säkerligen — såsom
förteckningen på hans böcker visar — herrnhutare, och i den
första tryckta dikt, vi hava av Lidner, ett griftpoem från 1772,
möta vi i varje fall samma vokabular som i den herrnhutiska
poesien: Kristi sår, Jesu blod, Lambet o. s. v. Denna religiösa salvelse
visade sig emellertid redan hos gymnasisten Lidner förenad med
ett mycket världsligt njutningsbegär och ett långt gående lättsinne,
som även kommer fram i hans ungdomsdikter, av vilka flera äro
ganska lasciva, liksom även många av hans senare. I varje fall var
han ingen mönstergosse. Sedan han genomgått trivialskolan i
Göteborg, flyttades han 1770 upp i gymnasiet, en i många avseenden
god läroanstalt, men där disciplinen — enligt lektorernas egen
utsago — då var »så förfallen och ungdomens seder i allmänhet så
fördärvade», att det nästan var omöjligt att hålla lärjungarna i styr.
För en yngling med Lidners läggning var en dylik kamratkrets
ytterst farlig, och resultatet visade sig ganska snart, ty det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0467.html
