- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
509

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den eftergustavianska tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mycket populär var ock Sansculottevisan av Hans Hierta. Visan,
som förefaller vår tid mera skabrös än egentligen kvick, hade, då
den skrevs (1793), stor framgång och vittnar om den hänförelse,
med vilken den svenska ungdomen hälsade den franska
revolutionsarméens segrar.

illustration placeholder
G. A. Silverstolpe.

Svartkritsteckning av F. Blom. 1820.

Tillhör fru E. Silfverstolpe. Strömsholm.

Juntan.



Konventet fick emellertid en
fortsättning, som var svårare att komma
åt. 1790 hade Axel Gabriel
Silverstolpes yngste, då adertonårige
broder Gustaf Abraham blivit student.
Han var liksom den äldre smittad av
tidens »jakobinism», var ivrigt
intresserad både för litteraturen och
för praktiska värv — något i samma
stil som sedan Palmblad och Lars
Johan Hierta, ehuru likheten med
Gjörwell kanske är större, ty såsom
affärsman delade Silverstolpe dennes
öde att nödgas göra konkurs. Vid
konventets sista sammanträde
fungerade han såsom dess ordförande och
samlade sedan kring sig en krets av
studenter och yngre akademiska lärare,
för vilket kotteri den geniale, frisinnade filosofie docenten Benjamin
Höijer blev den tongivande. Även Hans Hierta tillhörde laget.
Kotteriet intog sina måltider hos Silverstolpe, som 1797 blivit
Neikters docent, och utan att bilda något organiserat sällskap blev
det bekant under namnet Juntan. Den äldsta underrättelse, man
har om denna sammanslutning, är från 1796, då Silverstolpe i ett
brev skriver: »Arbete och gott karlsällskap gör Uppsala för mig till
den roligaste ort i Sverige. Vår société består nu mest av Höijer,
Hans Hierta, som ligger här och studerar juridik, Netherwood, Tham,
Sellman och Adelheim. Vi hålla nu eget hushåll tillsamman, sedan
vi förskrivit oss en hushållerska ifrån Stockholm. Vi må rätt väl
och ha mycket roligt.» Denna Junta blev nu härden för de liberala
rörelserna i universitetsstaden, och även för de litterära, om vilka
jag i ett annat sammanhang skall tala. Sammanstötningarna mellan
studenter och rektor blevo under dessa år allt talrikare, ty det jäste
hos ungdomen, och vid de flesta av dessa uppträdde magister
Silverstolpe såsom folktribun. Man var därför ganska angelägen om
att bliva av med honom, och därtill yppades snart ett tillfälle. Med
anledning av konungens krpning 1800 skulle en akademisk fest hållas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free