- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
529

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fulländad hovman, att anmärkningarna knappt få utseende av klander,
och i varje fall skymmas av berömmet. Innerst var Leopold utan
tvivel fullt på det klara med, att poemet var ytterligt misslyckat,
men författaren var greve Gyllenborg, och denne måste behandlas
med en len hand. Det var
detta, som upprörde Thorild:
»De kräk, som leva av bladet
Stockholms-Posten, gapa stort
av förundran, men jag, som 50
andra, skäms, att Leopold, ett
så stort namn, prisat Bältiaden».
Och i ett följande brev skriver
han: »Med vad övertygelse
kunde herr bibliotekarien
berömma, prisa dessa dumheter,
dessa vämjeliga barnsligheter?
Med vad samvete säga:
Homerus andra gången original? Är
det ej tusen gånger syndigare,
bedrövligare att berömma
eländigheter än att själv göra dem?
Jag för min del har i hela
världen ej sett ett uslare poem
än Bältiaden.» Genom denna
kritik hade Leopold
emellertid närmat sig de ledande inom litteraturen, och genom sitt förut
omtalade inlägg i striden om Ordensvurmen hade han, om än med
vanlig försiktighet, tagit parti för det Kellgrenska kotteriet. I ett brev
av den 2 december 1785 sade han därför artigt, men bestämt upp
vapenbrödraskapet med Thorild: »Bedrag sig icke på mig... Jag har
en princip, som jag funnit befrämja mycket detta levernets rolighet:
att även själva sanningen icke måste sägas, där hon tjänar till blott
förbittring och icke till förbättring.» Han hade därför föredragit
att tiga framför att komma med ett svar, »som onödigtvis skulle
brouillera mig med en man, vilken jag i övrigt högaktar och även
admirerar». Då Leopold skrev detta brev, var han fullt besluten
att övergå till det andra lägret, och den 27 januari 1786 skrev han
till Kellgren ett brev, i vilket han anhöll om dennes protektion.

illustration placeholder
C. G. af Leopold.

Miniatyr av N. Lafrensen d. y. Wicanderska

samlingen. Nationalmuseum.

Leopold och Kellgren.



Som vanligt klagar Leopold här över sina dåliga affärer och sin
jämmerliga hälsa. Men man förlåter detta, ty ingen kan skriva
mera spirituella tiggarbrev än han: »Sal. riksrådet greve Creutz
gjorde mig den äran att rätt allvarligen bjuda mig till Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free