Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fru Lenngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRU LENNGREN
Inledning.
Den gustavianska tiden hade varit en idékampens tid.
Den eftergustavianska var det icke. Taga vi tidens
väl mest berömda politiska dikt, Leopolds onekligen
praktfulla Det slutande århundradet (1799), så mynnar
denna ut i hovmannens hyllning till konungahuset.
Seklet hade fullbordat sitt välvande lopp, mörker och blod höljde
tidshjulet, men vid det nya århundradets gryning skymtade en
strimma av hopp — den nyfödde kronprinsen. Huru fjärran står
ej denna dikt från den stolta kantat, som Kellgren blott tio år
förut skrivit! Men den gustavianska tiden hade icke blott varit en
idékampens tid; den hade ock skapat ett kulturspråk. Och arbetet
på detta fortsattes under den eftergustavianska tiden, i främsta
rummet av Leopold och fru Lenngren. Den senare var dock något
vida mera än en stor språkkonstnär. Hon var ock en stor
livskonstnär, som utan att i detta fall hava tagit några intryck från
Goethe och Schiller likväl strävade mot och nådde samma mål
som de och nyhumanismen: den egna personlighetens harmoniska
utbildning. Och denna personlighet har intet av Goethes
marmorkyla, intet av grekisk antik. Den är sund, glad, fri från själviskhet,
kvinnlig och — svensk. En dylik gestalt tillhör icke längre
upplysningens tidsålder. Där den gustavianska tidens ledande
personligheter ej varit bekymmerslösa vivörer, såsom Armfelt och
Schröderheim, hade de, såsom Gustav III och Kellgren, innerst varit djupt
disharmoniska och sönderslitna naturer. Icke heller fru Lenngren
var från början den harmoniska personlighet, såsom vilken hon
framträdde under den eftergustavianska tiden, och helt visst hade hon
genomgått en utvecklingskamp, om vilken vi tyvärr känna ytterst
obetydligt. Hennes påbrå och hennes barndomshem varslade i varje
fall icke gott.
Fru Lenngrens far.
Hon föddes i Uppsala 1754 — icke såsom man före Warburgs
undersökningar uppgav 1755. Hennes far var magister Magnus Malmstedt, som vid
25 års ålder 1749 gift sig med en komministerdotter och slagit sig ned i Uppsala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0622.html
