Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fru Lenngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penseln. En annan parallell är kanske ännu mera slående. Bland
hennes efterlämnade papper fanns början till en aldrig avslutad
dikt, Salig fruns begrafning — ett motstycke till korpral Bomans.
Det är blott en annan samhällsklass, som passerar revy:
Se den dubbla fackelraden
Kring den svarta likpaulun,
Hör, hur klockorna i staden
Pingla efter salig frun.
Drängar och kuskar
Kä’rngar och sluskar
Vimla tätt på denna stråt,
Anförvanter utan gråt,
Fot för fot i sorglig ståt.
Vakten, i en haij rangerad,
Skyldrar nu vid templets port,
Kistan i orange brocherad
Vaggas sakta till sin ort.
— — — — — — — — —
Full är kyrkans gång och bänkar,
Mobben packad som en mur.
— Aj! Min guldked, fyra länkar,
Rycktes från mitt pinchbacksur.
Utan tvivel är det en stor skillnad mellan Bellman och fru
Lenngren, ej blott däri, att de skildra olika samhällsklasser. Bellmans
största hemlighet har hon icke funnit: »gåvan att bryta tillsammans
allt i en poetiskt skimrande och strålande helhet... Hans dikt är
sång och melodi; hennes visor bli tonsatta». För komiken i
Bellmans-gestalterna hade hon i varje fall ett mycket öppet öga, och
själv har hon skapat en fullkomligt oförliknelig gestalt, som varken
är Fredman eller Mowitz, men som hade förtjänat att tillhöra det
ryktbara sällskapet — »min salig man», Cornelius Tratt.
Denna realism återfinnes i de förnämsta dikterna från denna tid
— Grefvinnans besök, Fröken Juliana, Den glada festen, Eklog m. fl.
Men fru Lenngren ägde ock förmågan att variera stilen efter ämnet,
och i en dikt som Kärleken och Dårskapen — en högst betydligt
förbättrad efterbildning av en dansk bearbetning av La Fontaines
bekanta fabel — har hennes vers fått den franska rokokopoesiens
grace, på samma gång som hon fortfarande är realist.
För samtidens politiska och religiösa rörelser har man ansett
henne stå fjärran. Men såsom Blanck visat, är denna mening knappt
riktig. De år, då hennes poetiska storhetstid inföll, voro ovanligt
upprörda, och såväl Lenngren som Kellgren hyste ju varma
sympatier för den franska revolutionen. Även den förres maka var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0633.html
