Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den utländska romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därefter gjorde till sin. I en väsentlig punkt voro även Goethe och
nyromantikerna ense. I dikten sågo båda det idealland, till vilket människan kunde
och borde fly undan den poesilösa verkligheten, och att detta idealland för den
ene var antiken, för den andre medeltiden, betyder föga, ty för nyromantikerna
var själva verklighetsflykten det väsentliga, och för den helleniska antiken
svärmade även de. Bägge bröderna Schlegel började såsom klassiska filologer, och
den äldre av dem skrev t. o. m. en tragedi i samma stil som Goethes Iphigenie.
Till Goethe kände de sig icke stå i något motsatsförhållande; tvärtom voro de
hans hängivna beundrare, och även han ställde sig i det hela välvillig mot
dem. För min del betraktar jag därför nyhumanismen såsom ett led i den
stora romantiska rörelse, som vände sig mot upplysningens rationalism, och det
förtjänar alltid att uppmärksammas, att de två nordiska skalder, som tagit de
starkaste intrycken från Goethe, Runeberg och Rydberg, trots sin hellenism voro
genomförda romantiker.
Nyromantiken.
Den tredje fas, i vilken den romantiska rörelsen framträdde, var »die
romantische Schule» eller vad vi i Sverige kalla nyromantiken. I motsats till Schiller
och Goethe voro de tyska nyromantikerna icke några stora skalder, men på sin
tid väckte de ett stort uppseende, icke minst i Sverige, och under några år kunde
de med en viss rätt betraktas såsom det europeiska idélivets ledare. De mest
betydande voro bröderna Schlegel, Tieck och Novalis; de yngre nyromantikerna,
som icke tillhörde det schlegelska kotteriet, Heinrich von Kleist och E. T. A.
Hoffmann, stodo väl vida högre såsom skalder, men de hade alls icke samma
litterära ställning; i Sverige uppmärksammades den förre så gott som icke, den
senare knappast mer än av Livijn och Almquist. För den svenska
litteraturhistorien är det således framför allt det schlegelska kotteriet, som är av vikt att känna.
Den äldre av bröderna Schlegel, Wilhelm, var onekligen en fint och
mångsidigt bildad man med en stor formtalang, men utan originalitet. Den yngre,
Friedrich, var däremot både originell och idérik — han var också skolans
egentlige teoretiker — men han var en hemskt dålig poet. De båda skalderna inom
kotteriet voro Novalis (Friedrich von Hardenberg) och Ludwig Tieck. Den förre,
som dog ung (1801), är mest bekant genom sin lyrik och sin roman Heinrich
von Ofterdingen, Tieck för sina berättelser och sina sagospel, till vilka jag sedan
skall återkomma. Kotteriet — och såsom ett sådant måste man beteckna den
äldre nyromantiska skolan i Tyskland — bildades i Jena under åren 1798—1800.
Bröderna Schlegel, Tieck, Novalis, Clemens Brentano och Schelling träffade då
samman i den lilla universitetsstaden, där Schiller och Fichte voro professorer.
Här hade man således fått Tysklands litterära centrum, ty strax bredvid låg
Weimar, där Goethe, Herder och Wieland bodde. Från Jena utgavs 1798—1800
den nya rörelsens första litterära organ, tidskriften Athenäum.
Själva utgångspunkten för skolan var densamma som för Sturm und Drang
eller hatet mot upplysningen, och dess syfte var att vända om alla dess värden.
Av de ledande hade Tieck före ankomsten till Jena närmast varit en Stürmer
und Dränger, och hans mest bekanta arbete från denna tid, romanen William
Lovell, går ännu i Klingers stil, ehuru man redan där kan spåra vissa
nyromantiska idéer. De båda bröderna Schlegel voro däremot nyhumanister, och
Friedrich Schlegel drömde om att bliva en litteraturens Winckelmann. Den av
naturen mest romantiske var onekligen Novalis, som stammade från ett herrnhutiskt
hem och från detta ärvt något av den mystik, som sedan kommer fram inom
nyromantiken. Från både Sturm und Drang och nyhumanismen kom emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0032.html
