Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridens följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Iphigenie, Wilhelm Meister, Hermann und Dorothea samt
överhuvud för sin nyhumanistiska diktning. Hans Wilhelm Meister blev
även, såsom vi skola se, förebilden för flera nyromantiska romaner; i
det stora hela beundrades han dock vida mer än han efterbildades.
Nyromantikerna skattade även Schiller högt, Hammarsköld visserligen
med åtskilliga reservationer, de andra mera oförbehållsamt, och från
honom voro intrycken starkare, särskilt från hans estetiska
avhandlingar. Näppeligen misstager man sig dock, om man påstår, att det
Schlegelska kotteriet stod deras hjärta närmast, Novalis, som kallas
»en ung halvgud», Tieck, som stundom sättes vid Goethes sida,
bröderna Schlegel, Werner m. fl. Och även Jean Paul. I sin propaganda
för den tyska litteraturen fingo nyromantikerna en oförväntad hjälp
från ett håll, som snarast var fientligt, nämligen från boktryckaren
Bruzelius, Palmblads konkurrent. 1811 började han ett stort företag,
något i samma stil som Tauchnitz’, nämligen Bibliothek der deutschen
Classiker, d. v. s. omtryck av den tyska litteraturens mest berömda
alster. Från vår tids synpunkt var affären väl icke fullt honett, ty
Bruzelius’ Bibliothek var ju ett tjuvtryck, men det bar sig förträffligt.
Under åren 1811—1821 utgåvos icke mindre än 76 band med arbeten
av Goethe, Schiller, Wieland, Voss, Klopstock, bröderna Schlegel m. fl.
En del avsattes väl på de tysktalande ryska Östersjöprovinserna, men
största delen av upplagan såldes dock i Sverige. Att en dylik affär
1811 kunde igångsättas, visar, att smaken för den tyska litteraturen var
tämligen utbredd, redan innan den nya skolan hunnit något nämnvärt
verka för dess popularitet här i landet. Allmänheten tyckes således
hava stått på en annan sida än Wallmark, som då det lämpade sig,
gärna gav tyskarna ett hugg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
