Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stockholmsromantikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med full rätt blev föremål för Runebergs dräpande persiflage. Men just i denna
planlöshet, i detta fantastiska virrvarr såg nyromantiken den högsta poesien,
snillets fria, obundna lek, och häri har nog ingen svensk nyromantiker excellerat
mera än Dahlgren. För nyromantiken var ju fantasien allhärskaren i tillvaron,
och i en särskild dikt, Fantasien, har Dahlgren förhärligat dess allmakt:
Fantasus högst ibland gudar förtjusar,
Himmelens fält han med stjärnor besår,
Jorden med blommor och majdagg och vår,
Och uti allt, vad som rör sig, han brusar;
Liv och behag rinna upp i hans spår.
Dahlgren ägde onekligen en ovanligt livlig fantasi, men han hade
varken nog skönhetskänsla eller nog djup för att kunna skapa fullödiga
diktverk. Han var, som sagt, en »slarver», som i ordenssällskapen
kastade ut sina poetiska improvisationer utan att vidare bekymra sig
om deras ans och som nästan varje år framträdde inför publiken med
en ny poetisk kalender, Babels torn, Freja, Odalgumman,
Aftonstjärnan, Poetisk sångkalender, Jungfrun i det gröna, Tummeliten,
Talltrasten och ännu några andra. Om hans romaner får jag sedan tala.
Dessutom gav han under ett par år (1825—1827) ut en tidning,
Kometen. Ty även av ekonomiska skäl behövde Dahlgren skriva.
Hans inkomster som komminister voro ju ej stora, och han var
sällsport hjälpsam. Blott några drag, som också belysa hans karaktär.
Nicander och han hade aldrig dragit jämnt. Men då Nicander dog i
misär, var det Dahlgren, som gick kring och samlade in pengar till
hans fattiga mor. På samma sätt åtog han sig Hammarskölds familj.
Då Thomander förebrådde honom det slarviga sätt, på vilket han
redigerade Kometen, svarade han: »Dina anmärkningar om Kometen
äro tyvärr ganska sanna; den kommer i alla fall att upphöra vid årets
slut. Jag har aldrig varit skapt för slikt, men för att hjälpa
Hammarskölds familj åtog jag mig detta år jämväl vara med; hans son har
på Kometen hållits i Uppsala.» Ännu mer belysande är ett annat
brev från 1824: »Sedan i höstas har hänt mig trenne svåra ting.
Jag ägde en brorson av 11 år, han försköts och behandlades illa av
sin mor. Jag måste taga honom från modern och ackordera in honom
i ett för allt. Han kostar mig årligen 100 rdr. 2:o) I april fick jag
min andra bror till Stockholm, som uppsagt sin kondition som
inspektor utan att hava skaffat sig någon annan. Det gjorde, att han
låg här en tre månader, innan han fick emploj, och det kostade mig
bortåt 100 rdr. Min andra bror är vid gardet, gardist, och han har
ett månatligt underhåll av mig. 3:o) Hade jag gått i borgen och höll
på att bli bysatt; jag slapp med 300 rdr.» För att någorlunda klara
sig skrev han då ihop Babels torn och sålde manuskriptet för 100 rdr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0221.html
