Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och grenigt hornade renars skara
Sin föda leta bland drivor opp?
Vad blir mitt öde? Vad okänd trakt
Skall se slavinnan i Herrens makt?
På Thules halvö, den Näcken famnar
Med dubbla hav,
Var blir min boning och var min grav?
[1]
Ehuru Sigurd Ring behandlar ett nordiskt ämne, är dramat likväl
till formen en grekisk tragedi, inom vilken varje akt avslutas med
körsånger på olika lyriska metra. Kören utgöres av hjältinnans
brudtärnor, och denna kör befinner sig såsom i Sophokles’ tragedier under
dramats hela lopp kvar på scenen. Denna är därför i alla akterna
densamma, och hela handlingen kräver blott några timmar — allt
detta utan att »de tre enheterna» här verka onaturligt såsom i den
pseudoklassiska tragedien. Uppslaget till en dylik tragedi har
Stagnelius fått från två håll, av vilka det viktigaste var Schillers Die
Braut von Messina, det enda av Schillers dramer, som även i den
yttre formen är byggt såsom en grekisk tragedi. Med avseende på
körens ställning ansluter sig Stagnelius likväl noggrannare till antiken,
än vad Schiller gjort. Kören i Sigurd Ring utgöres, som sagt, av
hjältinnans brudtärnor, vilkas sånger återgiva deras uppfattning av den
för tillfället givna situationen. Detta är grekiskt. Hos Schiller
uppträda däremot två halvkörer, av vilka den ena tar parti för Don
Manuel, den andre för Don Cesar, de båda fientliga bröderna, och
dessa körer råka t. o. m. i strid med varandra. Vidare komma de
och gå samt lämna scenen tom. Detta är alldeles ogrekiskt. Sigurd
Ring var likväl icke det första svenska drama, som tagit intryck av
Die Braut von Messina, utan redan 1812 hade Ling utgivit en
imitation, Agne, som också fick en viss betydelse för Stagnelius. I ett
på grekiskt sätt genom körsånger avdelat drama hade Ling behandlat
[1] I Euripides’ Hekabe lyder de fångna trojanskornas kör:
Havsvind, vinande havsvind,
Du, som seglande snabba skeppen
För hän över djupa böljors vågsvall,
Varest vill du mig arma föra?
Vems boning väl skall jag såsom
Slavinna komma till?
Blir dorernas land min bostad?
Blir Phthia det, varest — sägs det —
Marken av Apidanos,
Sköna källornas fader, rikt befruktas?
Samma tema och samma frågor upprepas i de följande stroferna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0333.html
