Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkunnade, voro egnade att tilldraga sig uppmärksamhet.
Odalmannen bildade nämligen ett parti för sig med front både mot den gamla
och den nya tiden.
Såsom vi strax skola se förfäktade Järta åsikter, som stodo den
nyromantiska skolans ganska nära, och 1825 flyttade han till Uppsala,
där han nästan med detsamma blev det stora oraklet. Redan 1824,
således före flyttningen, skrev Atterbom till Beskow: »Järtas Bihang
till sin Odalman har jag läst med förtjusning. Det är icke blott
skrivet med stor stilistisk talang; det är tillika moget genomtänkt och
instruktivt. Jag erkänner, att jag hittills ansåg Järta blott för ett
kvickt huvud, som då och då råkade ha sinnrika infall. Hans skrift
om statistiken rubbade ej fullkomligt denna min övertygelse. Den
sista däremot har ingivit mig en verklig högaktning för dess
författare. Den är i Uppsala allmänt omtyckt.» Atterboms följande brev
visa, att Järta mycket snart blivit, man kan säga, den politiskt ledande
inom det nyromantiska kotteriet. Ditt poem Hildegard — skrev
Atterbom 1826 till Beskow — har jag läst med samma intresse som dina
övriga vänner. »Dessa — Järta, Geijer, Palmblad — ha samteligen
redan sagt dig sina tankar och, såsom de påstå, ganska fullständigt.»
Järta, Geijer, Atterbom och Palmblad utgjorde nu ett kotteri, och
landshövding Järtas salong hade efterträtt Malla Silfverstolpes såsom
den tongivande i Uppsala. Han började nu också att skriva med
i nyromantikernas tidskrift Svea. I årgången 1825 hade han en längre
recension över det bekanta arbetet Hemliga handlingar hörande till
Sveriges historia efter konung Gustaf III:s anträde till regeringen samt
den viktiga kritiken Om vårt fäderneslands lagstiftning i anledning af
nya lag-förslaget; i årgången 1826 följde en kort, men viktig uppsats Om
rätta förståendet och rätta användandet af 106 och 107 §§ i Sveriges
regeringsform. Samma år, 1826, höll han sitt inträdestal i Svenska
akademien. I denna hade han invalts redan 1819, och kort därefter,
1820, hade han även skrivit själva talet. Det är ytterst antagligt,
att talet, sådant det då nedskrivits, innehållit ganska häftiga utfall
mot nyromantikerna, med vilka han då befann sig i strid. Men några
dylika förekomma ej i det, som 1826 upplästes. I stället förhärligar han
här Gustav III:s tid just från de synpunkter, från vilka även Atterbom
betraktade den: såsom en idealismens tidsålder i motsättning mot den
materialism, som Järta och nyromantikerna lika grundligt hatade.
Genom dessa uppsatser visade sig Järta såsom sin tids måhända lärdaste
historiker, vilken i det fallet väl kunde tävla med Geijer. Historikern
Järta framträder särskilt i tvenne grundlärda avhandlingar: Försök att
framställa svenska lagfarenhetens utbildning, som 1832 av Vitterhets-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>