Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Wallin och den religiösa rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
WALLIN OCH DEN RELIGIÖSA
RÖRELSEN
Den religiösa renässansens förberedelser.
I en föregående del har jag haft tillfälle att beröra
upplysningsfilosofiens och neologiens inverkan på det allmänna
åskådningssättet. Huvudsakligen var det, såsom jag framhöll, de högre
klasserna, som påverkats av denna strömning inom århundradets
kultur, till en icke ringa del också prästerskapet i de större
städerna. Och man får icke överskatta rörelsens kraft ens inom dessa
samhällslager. Under hela tiden fanns ju en motströmning mot
upplysningen, en mer eller mindre religiöst betonad förromantik, vilken
mycket ofta, hos samma personligheter, blandades samman med
upplysningsfilosofien, och i bestämd opposition mot upplysningens
rationalism stod den gustavianska tidens ordensmystik. En ännu mera
bestämd motståndare till upplysningen var swedenborgianismen. Efter
den häftiga sammanstötningen under sens commun-striden drog den
sig väl tillbaka mera i skymundan, men den levde alltjämt kvar, och
vi hava redan sett, huru starkt nyromantikerna, särskilt Atterbom,
kände sig dragna till den svenske siarens andelära. Särskilt för
Almquist fick swedenborgianismen en ganska stor betydelse, till vilken
vi sedan skola återkomma, och för den religiösa reaktionen under
romantikens dagar spelade swedenborgianismen således en viss roll,
även om denna ej kan mäta sig med andra insatser i samma riktning.
Mera betydde nog den sentimentala, känslobetonade strömningen
inom 1700-talets litteratur, ty denna hade oftast ett inslag av
religiositet, så hos fru Nordenflycht och även hos Oxenstierna. Ännu
1819, då Tegnér tog sitt inträde i Svenska akademien, ansåg han
Oskuldens religion »diktad i kristendomens skönaste anda. Jag ville,
för att låna en bild ur Bibeln, kalla den för Poesiens bergspredikan.
Ty så rent strömmar livets vishet endast från gudavigda läppar, så
fromt utgjuter sig intet annat än ett helgat hjärta. För mig
åtminstone har denna sång alltifrån min barndom haft ett obeskrivligt
behag, och jag är glad, att jag ännu ej växt ifrån min barndoms tycken;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0457.html
