Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
disciplin). Med anledning av detta förslag avgav konsistoriet på våren
1821 ett yttrande, som avfattats av Geijer, filosofen Biberg och
juristen Themptander, och i vilket de av kommittén framlagda satserna
samtliga bemöttes — från historisk, juridisk och filosofisk synpunkt.
Denna gång fick emellertid konsistoriet ett svar, som, ehuru till
formen urbant, hade både näbbar och klor. Det var Richerts anonymt
utgivna, mästerligt skrivna broschyr Ett och annat om corporationer,
privilegier, nämnd i domstolar etc. (1822). I allmänhet ställde sig
tidningspressen — utom Wallmarks Journal — på Richerts sida, och
i Swensk Literatur-Tidning för 1822 ryckte därför Geijer in med en
serie — sexton — artiklar, vilka sedan, 1823, utgåvos i broschyrform
under titeln Nytt ’Ett och annat’ i anledning af frågan om
akademiska jurisdiktionen. De voro riktade såväl mot kommitténs förslag
som mot Richerts broschyr och måste likaledes betecknas såsom
mycket väl skrivna. Geijer konstruerar här mindre än vanligt, och
först i den senare delen av avhandlingen — vartill jag i det följande
skall återkomma — ingår han på en mera allmän kritik av den
liberala statsläran. Beträffande själva den praktiska huvudfrågan medger
Geijer i viss mån lämpligheten av den akademiska jurisdiktionens
upphävande. Visserligen — säger han — är en akademisk domstol, när
den nu en gång finnes, det naturligaste forum för en
universitetslärare, men vad universitetsmännens husfolk beträffar, har konsistoriet
självt framhållit, att det är alldeles likgiltigt, till vad forum dessa
personer hänvisas, ehuru konsistoriet å den andra sidan funnit det
oformligt att från universitetets forum skilja dem, som stå under
professorernas husbondevälde; »recensenten, för vilken det, som ej är det
väsentliga av saken, också är fullkomligen likgiltigt, instämmer i allt
detta. För väsentlig anser han den akademiska jurisdiktionen över de
studerande i hela den omfattning, som akademiska konstitutionerna åt
densamma i detta avseende ge.»
Det kanske intressantaste partiet i polemiken mellan honom och
Richert rör frågan om själva universitetsstaden, ty här kommer en
huvudpunkt på liberalismens program fram. Striden mellan liberalism
och konservatism var lika mycket en strid mellan Uppsala och
Stockholm. Richert hade tämligen överlägset yttrat sig om
»småstadsuniversitet». Den, som tror, att universitetsbyggnaden »kan stå på
ett tjänligare rum än ibland skråhärbärgen», föreställer sig ock, att
en »lösryckning från allmänna medborgerliga förhållanden
oundvikligen måste skapa ensidighet och egoism», ty »vetenskapsidkaren bör
vara, icke en skalbagge, sluten inom sig själv och sin egen trånga
omgivning, utan en varelse av första ordningen, öppen för allt stort och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
