564 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter vad det förefaller, underrättad om den sannolika utgången, ty den 8 oktober
skrev han till Hagberg: »Vad Svenska akademien angår, så måtte väl den saken
nu vara avgjord. Skulle jag inväljas, så gör det mig både kostnad och besvär.
Det skulle dessutom uppmuntra vederbörande till ännu häftigare anfall. Jag kan
därför uppriktigt försäkra, att jag skall anse det för en verklig fördel, om jag
även nu blir glömd. Jag hoppas det bästa i detta avseende av Leopold et
konsorter». Synnerligen ivrig för hans inval tyckes den gamle Adlerbeth hava varit,
och den 8 augusti skrev han till Rosenstein: »Nu måste vi väl anse Tegnér
såsom självskriven i den nya vakansen inom Svenska akademien». Rosenstein
synes också kraftigt hava bearbetat Leopold, ty den 29 augusti skrev Adlerbeth
till honom: »Jag avbidar dina instruktioner angående vårt tillstundande val i
Svenska akademien. För min del lärer jag ej kunna gå ifrån Tegnér. Efter vad
som i den vägen redan är tillgjort, synes han nästan böra anses såsom survivancier.
Leopolds och Bloms deklarationer voro, vill jag minnas, sådana, att en retraktation
ej synes kunna befaras». I valet fick Adlerbeth emellertid ej deltaga, ty han
avled redan den 7 oktober. Då detta företogs — den 5 november — erhöll Tegnér
nu alla de fjorton rösterna, och Leopold hade således givit sig. Sitt inträde tog
han den 22 juni 1819.

Talet över Oxenstierna.

Åt Oxenstiernas ämbetsmannaverksamhet och åt hans biografi över
huvud ägnar Tegnér endast några få ord: »Det är icke riksmarskalken,
utan skalden Oxenstierna, vars namn går till odödligheten. Det var
icke hans purpur, utan hans lyra, som utmärkte honom ibland er
och inför nationen». Den plats, som skulle hava upptagits av
biografien, fylles i stället av en karakteristik av Gustav III, och här
kommer Tegnérs starkt gustavianska läggning fram. Den bild, som
det svenska folket har av Gustav III och av Karl XII, den är mejslad
av Tegnér och har en icke ringa likhet med konstnären själv. Under
den första Karl Johanstiden var Gustav III, efter vad det förefaller,
knappast populär, varken hos nyromantikerna eller på högsta ort,
och det var till en väsentlig del Tegnér, som gav konungen och hans
tid detta nästan fantastiskt poetiska skimmer, som trots all historisk
kritik dock lever kvar. Om Gustav III — säger han — hava olika
omdömen fällts, men däri måste alla instämma, att han varit en av
de sällsyntaste och rikast begåvade män, som hävderna känna, »ty
icke småningom, utan på en gång flög hans ande som en elektrisk stöt
genom den domnade nationen. Som en vår trädde han in i svenska
historien, och plötsligt stodo alla nationens krafter på en gång i blomma,
och livet utgöt sig och sången vaknade runt omkring honom». Utom
Karl XII har ingen svensk konung så levat i folkets hjärtan. Och
orsaken var »icke endast vidden av hans snille, den blott få kunde
uppskatta, utan även och ännu mera den egna arten därav, den alla
fattade. Han hade nämligen i sitt väsende icke blott något stort, utan
tillika något ridderligt; den höga hjältekraften visade sig hos honom

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0662.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken / 564 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|