Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behövas 15 till 20 nybyggnader i stiftet.» Tyvärr saknade både Tegnér och hans
samtida smak, då det gällde arkitektur, och även historisk bildning, och
konsthistoriskt sett blev detta nit därför ganska olycksbringande. I andra fall hade
det lyckligare följder. Såsom vi redan sett, var prästbildningens höjande en
huvudpunkt på Tegnérs program som biskop, och i det syftet hade han, redan innan
han flyttat till Växjö, inrättat läsesällskap i stiftet. I samma syfte åtog han sig
ett ganska betungande arbete. För inträde i prästämbetet fordrades, då Tegnér
blev biskop, inga vid universitetet avlagda kunskapsprov, och själva prästexamen
förrättades av vederbörande stifts konsistorium. De flesta prästkandidaterna voro
väl studenter, men i regeln ganska okunniga. För Växjö stift inrättade Tegnér
då en studiekurs för dessa blivande präster, vilken kurs han själv ledde. I februari
1827 berättade han för Brinkman, att han »för det mesta varit sysselsatt med att
tentera eller rättare läsa för prästkandidater, som i nästa månad skola ordineras.
Då prästexamen för 2/3 av ståndet är den enda, som tages, så tror jag mig, emot
vanligheten härstädes, därvid böra fästa någon vikt.» Genom ett kungligt brev av 1831
föreskrevs väl, att de, som inför konsistoriet ville avlägga prästexamen, förut skulle
vid universitetet hava prövats i teoretisk-teologisk och praktisk-teologisk examen.
Men Tegnér satte icke någon vidare tilltro till dessa akademiska examina och
skrev till Wingård: »I avvaktan på de underverk, teologiska fakulteterna
hädanefter skola åstadkomma för prästbildningen, har jag här fogat den anstalt, att
prästkandidaterna på stället få genomgå en tre månaders kurs in theologicis, innan
de admitteras till examen. Dogmatik och exegetik ha sina bestämda lärare;
domprosten har tagit pastoralteologien och jag den historiska... Mina herrar
kolleger tycka väl ej om det nya besvär, jag sålunda ådragit dem och som upptar
tre à fyra timmar i veckan för varje, men då jag själv otvivelaktigt gjort mig
mesta mödan, så skämmas de naturligtvis för att säga nej.»
Varmast låg skolan honom om hjärtat, och för Lagerlöf berättade han, att han »läst
privat grekiska och latin för gymnasisterna». Examina förrättade han ofta själv,
och examinerade även dem, som sökte bliva skollärare. Vid avslutningarna höll
han vanligen ett tal, i vilket han avhandlade tidens frågor, och dessa ypperliga
skoltal äro hans kanske främsta litterära insats under dessa år. Även mera
materiellt sökte han att uppfylla sina skyldigheter såsom biskop och var, särskilt
under den första tiden, en gästfri värd, som i biskopshuset samlade den
intelligens, som fanns i stiftet, och över huvud var det han, som var Smålands egentlige
hövding, vida mera än den obetydlige landshövdingen. I februari 1838 hemsöktes
Växjö av en eldsvåda, som lade omkring 60 hus i aska och gjorde över 700
personer husvilla. Den, som då satte hjälpaktionen i gång, var Tegnér. I
biskopshuset, som skonats av elden, gav han bostad och föda åt 60 à 70 personer, skrev
tiggarbrev till alla bekanta, och satte i stånd en insamling, som på några veckor
inbringade 40,000 rdr banko: »Jag skriver mig trött, från morgon till kväll, på
tiggarbrev både till Stockholm och Göteborg. Av Mörner (landshövdingen) har
jag ingen hjälp; han är oefterrättlig och slapp till en grad, som är obegriplig.»
Det ena »hushållet» sköttes således knappt så illa, som Tegnér
själv förmenade. Men det andra? Det är väl sant, att hans
strängaspel icke kan sägas hava alldeles brustit vid avflyttningen från Lund.
Efter denna tid har han skrivit flera av sina klassiska versifierade tal
och en hel grupp av erotiska dikter, av vilka några höra till hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
