Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskaper, ingå i den för dessa egentligen bestämda apologistklassen». Denna
klass var nu blott en enda, vars undervisning i stort sett förblev densamma som
i den gamla skrivarskolan. Visserligen tillkommo historia och moderna språk,
men i dessa ämnen undervisades lärjungarna i apologistskolan än tillsammans med
trivialskolans, än med gymnasiets alumner. Ej heller gymnasiet fick någon
dubbel linje. Av G. A. Silverstolpe utsattes denna skolordning för en mördande
kritik. Den tillgodosåg alls icke den egentliga folkundervisningen, och även för
näringsidkaren var den oduglig, ty »till undervisning för personer av denna klass
fordras helt andra inrättningar, kända under namn av elementar-, real- och
borgarskolor». Jag tror mig — fortsätter han — »kunna påstå, att dessa skolor, såsom
lärda betraktade, hava blott en partiell avsikt: den att bilda präster».
Undantager man latinet, undervisas ynglingarna i rena barnkunskaper, »och det är
sällsynt, att gymnasister vid sin ankomst till universitetet vid 20 års ålder i matematik,
fysik, geografi, historia och framför allt moderna språk äro så underbyggda som
vid 15 års ålder de, vilka njutit en släpande enskild undervisning hemma i
föräldrars hus».
1820 års skolordning.
1820 års skolordning medförde ej heller några större förändringar vad beträffar
den lärda skolan. Men under det att apologistklassen i 1807 års skolordning
blott varit ett bihang till denna, hade den nu fått en mera självständig ställning.
De på statens bekostnad inrättade elementarläroverk — heter det i första
paragrafen — »vare fördelade i tvenne klasser: apologistskolor och lärdomsskolor.
Undervisningen och övningarna inom de förra skola åsyfta beredande till allmän
medborgerlig bildning, inom de senare beredandet därutöver till den högre
vetenskapsodlingen». Läroämnena i apologistskolorna, som hade tre avdelningar
(= klasser), voro kristendom, välskrivning, rättskrivning, matematik, historia och geografi,
»åtföljd af elementära kännedomen om naturens alster och allmänna fenomen»,
huvudbegreppen av fäderneslandets lag- och statskunskap, åtföljande svenska
historien, samt fransyska och tyska språken; från läsning av dessa språk kunde dock
lärjungen på målsmannens begäran befrias. Lärdomsskolorna voro av tre slag:
lägre med tre lärare, högre med fem och högsta eller gymnasier med minst sju.
I den lägre lästes kristendom, latin, grekiska, matematik samt historia och
geografi, »åtföljd av naturens elementära kännedom», i den högre samma läroämnen
med tillägg av teologi och hebreiska. På gymnasiet voro läroämnena teologi,
latin, grekiska, hebreiska, fransyska och tyska, matematik, historia, geografi,
filosofi »samt elementära fysiken och naturalhistorien». Den »medborgerliga»
bildningen tillgodosågs således blott av apologistskolan, men det kunskapsmått, som
där meddelades, var icke obetydligt. I matematik hade lärjungen hunnit till
algebra och Euclides’ geometri, lärt att skriva franska och tyska samt hade i
översättning »erforderlig färdighet». Likaså hade han läst svensk och allmän historia.
Apologistskolan var också ganska anlitad. Då 1824 i lärdomsskolor och
gymnasier funnos 3,596 lärjungar, hade apologistskolorna 1,314 eller vid pass en
tredjedel. Lärdomsskolan och gymnasiet tillgodosågo däremot nästan uteslutande
kyrkans behov och mycket litet de civila ämbetsverkens; så t. ex. lästes på
gymnasiet franska blott en timme i veckan, tyska likaså, under det att latin lästes fem,
grekiska och hebreiska likaledes fem och teologi fyra. Det var därför ganska
naturligt, att reformvännerna ej skulle giva sig till tåls, och det var deras krav,
som hade nedsättandet av »den stora kommittéen» 1825 till följd. Här kommo
de motsatta ståndpunkterna i undervisningsfrågan med skärpa fram.
Den stora kommittéen.
Majoriteten, vars förslag huvudsakligen tyckas hava dikterats av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0034.html
