Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den religiösa evolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för kyrkan vad den borgerliga lagen är för staten. Men staten är den levande
lagen, »och statens framskridande kan vålla, att en eller annan lagparagraf, som
står kvar i kodex, icke mera är till för staten», och likaså kan kyrkans
framskridande vålla, »att en eller annan symbolparagraf, som står kvar i kodex, icke
mera är till för kyrkan». Såsom exempel på dylika föråldrade paragrafer nämner
han, »att var och en som vill bliva salig, måste tänka så om treenigheten, som
finnes beskrivet i Athanasii symbolum», och »att odöpta barn bliva fördömda».
Men en bekännelse med denna latitud synes hava förlorat den förbindande kraft,
som Thomander vill hävda för en dylik. Sin största betydelse hade han knappast
heller såsom en konsekvent och skarpsinnig teolog utan såsom en praktisk kyrkomän.
Lundateologien.
Ahlmans och Reuterdahls mera frisinnade teologi hade i varje fall ingen
anhängare i Thomander, och ej heller det yngre släktet av Lundateologer anslöt
sig till dem. Den mest betydande kraften inom denna generation var den
finbildade Ebbe Gustaf Bring (1814—1884), vilken slutade såsom biskop i Linköping,
men som förut varit teologie professor och domprost i Lund. Under hans
studietid, på 1830-talet, började hegelianismen att tränga in vid de svenska universiteten.
Den hegelska skolan bröt sig emellertid i en höger- och en vänsterriktning, vilka
bägge fingo betydelse för teologien. En grupp av teologer, till vilka Bring hörde,
sökte nämligen i anslutning till den hegelska högerfilosofien bevisa de kristna
dogmerna — ett försök, som både av Ahlman och Reuterdahl skarpt ogillades.
Enligt Reuterdahls mening klistrade denna »spekulativa teologi» blott kristna
etiketter på filosofiska begrepp, som ingenting hade med kristendomen att skaffa.
I verkligheten var det kanske snarare tvärtom: filosofiska etiketter på kristna
begrepp. Resultatet var på förhand givet — den lutherska kyrkans bekännelse —
och uppgiften var att med användande av den hegelska dialektiken bevisa
dogmernas förnuftsenlighet. Denna spekulativa teologi, till vilken de yngre teologerna
i Lund anslöto sig, blev i varje fall högkyrklig och ortodox med ett inslag av
schartauansk pietism. I politiken — även kyrkopolitiken — stodo Bring och
Reuterdahl på samma sida emot Thomander. Denna högkyrkliga riktning fick sitt
organ i Svensk kyrkotidning (1855—1863), som utgavs av Bring, A. N. Sundberg
och W. Flensburg.
Theologisk quartalskrift, som mot slutet till större delen redigerades av
Reuterdahl ensam, upphörde med ett 1843 tryckt supplementhäfte. Den hade hela tiden
varit ett organ för Reuterdahls frisinnade teologiska åsikter. Inom
universitetskretsar vände sig emellertid opinionen tydligen mot dem, och Quartalskriftens
efterföljare stodo betydligt mera till höger. Så först Svensk kyrkotidning och
ännu mera den i Uppsala utgivna Theologisk tidskrift (1861—1889). Apologetiska
synpunkter — skriver Aulén om detta organ — »behärska här på ett exklusivt
sätt det teologiska arbetet. Teologiens egentliga uppgift är att göra
bevakningstjänst gentemot farligheter av allehanda slag. Men att anläggandet av sådana
synpunkter icke skulle bidraga till höjandet av teologiens nivå och dess
framåtskridande, är tydligt.» Det var också här, som kampen mot Ignell, Boström och
Rydberg huvudsakligen fördes. Tidskriftens förste redaktör var Anders Fredrik
Beckman (1812—1894), teologie professor i Uppsala, sedan biskop i Härnösand och
slutligen i Skara. Han hade visserligen också börjat såsom hegelian, men hans
hegelianism utvecklades tidigt till ren luthersk ortodoxi med en dragning åt pietism
och — i motsats till lundensarna — åt en viss lågkyrklighet. Teologien vid de
båda universiteten visade således på 1860-talet en bestämd tendens att vända
tillbaka till 1600-talets ortodoxism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0073.html
