- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken /
65

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den handelsfrihet, som ditlockade Greklands och Europas kramhandlare med
skimret av Golkondas diamanter och Potosis guld?... Här äro tillräckliga
exempel till fördel för Gotlands portofrankofrihet. Och skulle än i den
projekterade fästningen vid Slitö uppväxa någon ny labyrint eller i någon kommande
hövding en ny Minotaurus trotsa moderlandet, så tvivlar jag icke, att ju även
ibland Sveriges stridbara
beväringsynglingar en annan Theseus stode
att finna och att åter en blygsam
Ariadne skulle våga tillvinna sig ett
rum bland den nordiska hemisfärens
konstellationer... Och ännu en
omständighet torde förtjäna att tagas i
betraktande. Man känner den
gotländska jordens fruktbarhet, dess
förträffliga fårkött, dess ypperliga rovor,
dess outtömliga kalkförråd och dess
ovanliga nötter. Huru många
samfällda föremål för utlänningens
avund! Huru rika medel till Sveriges
förkovran! Där skola Nordens
inbyggare, den trevlige lappländaren
och den lille samojeden, i förtrolig
förening med Österlandens och
Söderns döttrar, njuta dessa den
okonstlade naturens håvor samt befolka
landet, kommande generationer se denna
ö som en morgonrodnadens gloria
sprida över Sverige lugnets,
trevnadens och överflödets strålar och redan
våra barnabarn finna realiserad den
gamla sagan om Hobergsgubbens
skatter.» — Ett annat memorial, Om
Göta kanal, är ännu roligare, men
det tyckes man hava hindrat gubben
Rosenschütz att uppläsa. Dessa
Hiertas medelbara inlägg i
riddarhusdebatten röja emellertid redan den
blivande Aftonbladsredaktören — samma maliciösa tjuvpojkslynne, samma smak för
parodien, samma förmåga att under ett spelat allvar vara rolig och komma fram
med stillsamma elakheter.

illustration placeholder
Lars Johan Hierta.

Teckning av Maria Röhl. 1833. Kungl. Biblioteket.

Riksdags-Tidning.



Genom sin plats som kanslist fick Hierta, som sagt, intresse för politiken och
började nu arbeta i Johanssons Argus, där han åtminstone lärde sig så mycket,
att han insåg, huru en tidning icke borde skötas. Och denna erfarenhet kom
honom väl till pass vid 1828—1830 års riksdag, i vilken han deltog både såsom
notarie i kansliet och såsom riksdagsman; kort förut hade han lärt sig en i Sverige
då ny konst: stenografien, som möjliggjorde snabba och tillförlitliga referat av
riksdagsförhandlingarna. Om dessa hade allmänheten förut just ej fått någon
kännedom. Visserligen hade vid 1823 års riksdag utgivits Tidningar för riksdagen,
men dessa hade efter några månader upphört av brist på prenumeration — detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free