Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då han i början av 1839 skickade sin vän Hazelius de två då
tryckta arken, förklarade han dem innehålla, »vad jag visst över 30
år genomtänkt», och detta är sanning, ty han behandlar här ett pro-
blem, som ända sedan ungdomsskriften Hvad är kärlek? sysselsatt hans
tankar. Men väl hade
hans åskådningssätt un-
der dessa år högst betyd-
ligt förändrats. Genom
sitt äktenskap hade han
fått en ny syn på proble-
met. Till en början var
denna djupt pessimistisk.
På jorden givas — så är
ju tankegången i Hermi-
taget — inga lyckliga
äktenskap, de, som älska
varandra, böra därför leva
i celibat för att sedan i
himlen förenas till ett
par. På denna stånd-
punkt kunde han dock
helt naturligt ej bliva
stående, och i hans på
1830-talet författade skrif-
ter kommer kravet på
Litografi av Bærentzen efter teckning av N. Henriques.
Omkr. 1846.
C. J. L. Almquist.
även en jordisk äktenskaplig lycka fram. Det gällde blott att avskaffa
de hinder, som samhället lagt i vägen. I Baron Julius K* möta vi
bägge åskådningarna. Baronen har älskat en annans maka, hon honom,
men de hava av pliktkänsla avstått från varandra, och tanken är tyd-
ligen den, att de först i himlen skola bliva man och hustru — liksom
Deidamia och Laonikos i det äldre dramat Svangrottan på Ipsara.
Mot denna försakelsens lära ställes dock en annan, bilden av ett lyck-
ligt äktenskap i sann mening: hertig Fredrik Adolfs fria förbindelse
med mamsell Hagman. Det var i denna riktning, som Almquists
äktenskapsteori nu kom att gå i de båda parallellarbetena Europeiska
missnöjets grunder och Det går an.
Denna kris i Almquists åskådning skedde kort efter 1835 och var
nog den egentliga anledningen till den tystnad, han under de när-
maste åren ålade sig. Det arbetade inom honom, och ett vittnes-
börd härom är ett otryckt arbete i flera versioner, De fundersamma,
som skrevs 1835—1837 och som kan anses såsom det första utkas-
337
22—30T13. Illustrerad Svensk Litteraturhistoria. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
