Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
illa mot Sveriges dåvarande anfallskraft. Vår armé bestod av indelt manskap,
värvade och beväringar. Den indelta armén, som utgjorde kärnan, var emeller-
tid föga krigisk, bestod, både befäl och manskap, av jordbrukare, som övades en-
dast en kort tid om året. Den värvade arméen utgjordes mest av lösdrivare, och
beväringens hela övningstid var fjorton dagar. Men så krigisk man än var, gjor-
des intet för att skapa en dugligare här, och först på 1850-talet förspordes —■ och
då inom det liberala partiet — en kraftigare försvarsvilja. Närmast utlöste den
sig i den frivilliga skarpskytterörelsen, för vilken intresset dock ganska snart sval-
nade. I en av sina satirer har Strindberg på ett ganska lyckat sätt karakteri-
serat den.
Uppsala- Det är mot denna bakgrund, som lyriken under efterromantiken
lynken. ses j motsats till dramat och romanen hade den ännu sitt stam-
håll lika mycket vid de båda universiteten som i huvudstaden. Till
en ganska stor del är den studentpoesi. Vi vända oss först till Upp-
sala.
Bottiger. I det hela oberörd av det nya idélivet var Lars Fredric Carl Wil-
helm Bottiger, och knappt någon av denna tids författare bär ett så
utpräglat epigondrag som han. Han är en epigon från romantiken och
har t. o. m. några drag gemensamma med den gustavianska dikt-
ningens siste representant Leopold. A den andra sidan hade han ett
mycket gott huvud, var en för sin tid högst betydande språkman och
litteraturhistoriker, och det är möjligt, att han, så vida han såsom per-
sonlighet varit av större mått, kunnat bli också en betydande poet, ty
han hade en mindre vanlig formtalang, som han dock väl ofta anlitade,
även när inspirationen saknades. Hans ypperliga, tyvärr blott på-
började självbiografi visar, att han ägde både kvickhet och observa-
tionsförmåga, och av denna och hans brev att döma hade han verk-
ligaanlag för satiren. Både i breven och i sina samtal kunde han
strö omkring sig med ganska träffande elakheter. Men i sitt offent-
liga uppträdande undertryckte han alla dylika vanvördiga reflexioner,
och här bugade han så djupt, att man ej såg hans löje. Hans poesi
är därför knappast ett uttryck av hans personlighet, han har icke nå-
gon egen ton, utan härmar än det ena, än det andra av de godkända
mönstren.
Han föddes 1807 i ett då burget hem, som emellertid, genom faderns död, blev
ruinerat, innan sonen ännu kommit upp i gymnasiet. Emellertid avlade han vid
aderton års ålder en mycket vacker studentexamen, men kunde i följd av sin fat-
tigdom ej stanna vid universitetet, utan antog en informatorsplats hos baron Ema-
nuel De Geer på Frötuna, hos vilken han stannade i två år. Dessa blevo tydli-
gen mycket viktiga för hans utdaning. Han kom till en älskvärd och bildad aristo-
kratisk familj och lärde sig där det umgängessätt, som sedan beredde en del av
hans framgångar i livet. Tyvärr bibehöll han också alltid något av den fattige
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
