Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordning än den kronologiska, så att de bildade en sammanhängande
historia.
Gluntarne. De äldsta Gluntarne föredrogos väl i den återstående juvenalkretsen,
men voro icke egentliga juvenalsånger, och som Wennerberg säger,
i
«De tre» (Otto Beronius, Gunnar Wennerberg, Daniel Hwasser).
Teckning av John Arsenius. Uppsala universitetsbibliotek.
ville han här mera skildra studenten än juvenalen. Så uppfattades
också sångerna av allmänheten, och i december 1848 ansågos de vär-
diga att föredragas i Malla Silfverstolpes höglitterära hem. »Gunnar
och Beronius — skrev hon i sin dagbok — sjöngo, ackompanjerade
av Stedingk, Wennerbergs nya duetter, Gluntarne, alldeles charmant
— förädlad Bellmaniana. Liksom Bellman besjöng Stockholm, illu-
strerar Wennerberg Uppsala.» Detta bifall från Atterboms och Bot-
tigers väninna förefaller till en början egendomligt, men man kan för-
stå det, ty trots de realistiska scenerna är Gluntarne i grunden en
efterromantisk diktcykel. Magistern har icke så litet av efterroman-
tikens sentimentalitet, dess svärmeri för naturen och ganska mycket
504
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
