Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och framträder allt mer och mer förädlad i hans sista. Likaså är
han den, som kanske starkast är fylld av arvet från romantiken: dess
högstämda idealism. I Pansarsångerna och Vilda rosor är denna ung-
domligt frisk, mera tändande än de andra frihetssångarnas. I de se-
Silver-
stolpe.
G. L. Silverstolpe.
Litografi av J. Cardon efter Louise von Knorring, f. Lagerheim.
1843.
dessa möta vi hos Gudmund Leonhard Silverstolpe.
nare dikterna är den ej
längre så stark i orden,
ej så medryckande som
i ungdomsdikterna, men
den har blivit djupare och
ädlare, uttryck för en per-
sonlighet, som arbetat sig
ut ur ungdomens Sturm
und Drang till en fri och
nobel humanism. Bety-
delse för sin tid hade
egentligen blott den unge
Talis Qualis. Den åld-
rande var på 1870-talet
nästan bortglömd. För
Snoilsky och signaturerna
har han väl haft betydel-
se, men 1880-talets rea-
lism anknöt knappast till
Strandbergs.
Därmed hava vi redogjort
för lyriken i de båda universi-
tetsstäderna och vända oss nu
till huvudstaden. Ehuru poe-
sien onekligen stod högre i
Uppsala och Lund än i Stock-
holm, var det dock där, som
det litterära livet företrädesvis
koncentrerade sig. Det hade
flera olika skiftningar. En av
Till sin läggning och sin bild-
ning stod han universitetspoeterna närmare, än han stod huvudstadslitteratörerna.
Men han skiljer sig från de förre, till en del väl beroende därpå, att hans studenttid
inföll tidigare än 1840-talet, då studentpoesien hade sin egentliga blomstringstid.
Han var född 1815 och blev student i Uppsala 1834, men slutade sina studier redan
1837. Hans studenttid inföll därför, såsom ofta framhållits, mellan Turkiska musiken
och Juvenalerna. Han hade beröringspunkter med bägge. Han lär hava varit vir-
tuos i att med några käppar som instrument kunna uppföra hela konserter samt skall,
såsom hans nationskamrat Svedelius intygar, hava varit »glad och kvick, lycklig för-
fattare av roliga verser och tillställare av allehanda skämtsamma upptåg». Beskriv-
536
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
