Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sök — och Sturzen-Becker fick snart ett annat intresse, som fängslade honom
mera än det rent litterära. Det var det politiska. Redan före Arlekins frånfälle
erbjöd Hierta honom plats i Aftonbladet, och detta anbud mottog Sturzen-Becker.
Det betydde då nästan detsamma som att bränna sina skepp. Det var på den
tiden — skrev han 1848 — »för femton år sedan, långt mera betänkligt att skriva
i ett liberalt blad än nu för tiden. Att vara aftonbladist, om också blott i följe-
tongen, var något till den grad avskyvärt, att honett folk icke kunde sitta med
en dylik varken vid matbordet eller skrivbordet. Så snart det blev bekant, att
’kongl. sekreter’ Sturzen-Becker kastat sig åt detta håll, kunde alltså hans höga
gynnare ej längre hålla honom uppe med bästa vilja i världen, och oaktat han
skrev den tiden en särdeles elegant hand ■— vilket han icke numera gör — tog
man en vacker dag statsrådsprotokollet ifrån honom och lät honom förstå, att i
statens tjänst önskade man lojalt folk och icke ’sådana där’.» Under den första
tiden användes Sturzen-Beckers penna företrädesvis för vad i Aftonbladet kallades
kaleidoskop eller kåserier, och mot slutet av 1830-talet övertog han även den lit-
terära kritiken. En recension (1838) — över en »götisk» saga — har ett visst in-
tresse, då han här visar sig hava fullkomligt brutit med sin tidigare göticism.
Varför — frågar han — skall man hålla på med »dessa evinnerligen återkom-
mande bilder ur den längst förflutna, askgråa hedendomen? Varför icke ur da-
gens brokiga liv? En liten blandning och omväxling härutinnan skulle icke vara
mindre intressant. Eller äger icke den dag, som i dag är, lika poetiska motiver
som den, från vilken vi räkna tvåtusen år?» Uttalandet är ju i full anslutning
till den realism, som just vid denna tid mera målmedvetet började arbeta sig
fram, t. ex. Almquists allmogeberättelser och Det går an. Ett uttryck för detta
antiromantiska krav på realism hade redan en hånande recension (1834) varit av
Almquists Tintomara, och troligen var ock en mot Bottiger riktad parodi, Rom-
resan (1835), skriven av Sturzen-Becker. Hans egen poetiska alstring under åter-
stoden av 1830-talet var likväl ganska obetydlig, endast tre små häften, Storm-
foglarna (1838), framkallade av oroligheterna vid Crusenstolpes process och vitt-
nande mera om bitterhet än om satirisk talang; en av dikterna, Sabelsång för de
Braheska dragonerna, är en travesti av Körners krigssång för Lützows jägare.
Den lilla samlingen visar likväl, att han med full rätt räknades till tidens »rabu-
lister». Det politiska intresset kommer ock fram i hans i Aftonbladet införda
kåserier. I november 1837 började han där en serie: Memoir över den förflutna
veckan. Ett kåseri, en följetong — skriver Sylwan i sin biografi över Orvar
Odd —■ »sysslar ju i regeln med väder och vind, nöjen och förströelser, på sin
höjd konst och litteratur, men ’memoarerna’ gällde allvarligare ting, den inhemska
och än mera den europeiska politiken. De voro en fortsättning och utveckling
av de slängar och utfall, riktade mot politiska motståndare och ofta av mycket
personlig art, som alltifrån Aftonbladets begynnelse förekommit under rubriken
’kaleidoskop’ och som icke minst bidragit till tidningens snabbt vunna populari-
tet. Orvar Odd satte sig högre mål; hans angrepp voro främst riktade mot mo-
narker och statsmän . . . Likväl gör man Sturzen-Becker knappast någon orätt, om
man säger, att det framför allt var oppositionen i och för sig, som tilltalade ho-
nom hos liberalismen.» 1838, då han ännu blott var 27 år, var han således en
bland huvudstadens mest drivna publicister. Men ännu hade han ganska mycket
att lära, och i det fallet blev den resa, han detta år företog till Paris, av stor be-
tydelse.
544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
