Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signaturerna — Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den
italienska
resan.
Topelius djupt att det icke gripit till vapen även om det lett till ett
nederlag: då hade det åtminstone bevarat aktningen för sig självt.
Men om de politiska intressena stodo i förgrunden i Snoilskys dikt-
ning på denna tid, så skänkte de den dock icke ensamma dess äm-
nen. Samma häfte av Sånger och berättelser, där flera av hans polska
dikter trycktes, innehöll också Kreolskan, i vars lättjefullt gungande
rytmer man förnimmer hans dragning till den rent sinnliga skönheten
och njutningen — denna dragning som synts redan i tidigare dikter
som Konstberiderskan, men som här får ett av sina mest betagande
uttryck :
Jag hinner ej annat än vara till
och vara skön.
livslust och äventyrshopp hade nu segrat både över
och över förtvivlan för Polens och Danmarks skull-
mycket pinat honom, var undangjord. Och i hans
dikterna födas rikare än på länge. Till en vän skrev
»Poesi? — Jag har aldrig känt det där örnsuset kring
Våren 1864 avlade Snoilsky kansliexamen i Uppsala, och därmed
voro hans studier avslutade. Snart därpå begav han sig ut på sin
första längre utrikesresa.
Ungdomens
samvetskvalen
Examen, som
fantasi började
han på våren:
hjässan tydligare än nu, men just därföre kan jag icke skriva än. Jag
vet icke varifrån det kommer eller vart det far, men jag vet, det
färdas på breda vingar.» På resan följde honom också ett svärmeri
för den femtonåriga Julie Ankarcrona, som i Uppsala beundrats av
en stor del av signaturerna. Snoilskys känslor för henne taga sig
t. ex. i Dolce far niente nog så varma uttryck, men i Italiens heta sol
synas de dock snart ha förflyktigats.
Snoilsky dröjde en tid hos Winthers i Danmark och fortsatte se-
dan genom Schweiz och över Venedig och Florens till Rom, där han
vistades hösten och vintern 1864, sällskapande med de nordiska konst-
närerna och författarna, bland vilka Ibsen var. På nyåret 1865 be-
ger han sig till Neapel och stannar sedan några veckor i Sorrento,
innan han i början av maj lämnar Italien.
Redan på nedresan ser man, hur den första resans berusande känsla
av frihet betager honom och kommer inspirationen att flöda rikare och
fylligare än någonsin förr. Vid Lac Leman skriver han Dolce far niente:
Att drömma i lövsaln, som rankan bekransar
med skuggande fransar,
och se på ett vatten med färg av smaragd,
där Alpen sig speglar och solstrålen dansar,
det är under dagen min endaste bragd. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
